Tema

Psykologiska tester ger inte bättre vård för missbrukande kvinnor

Psykologiska tester och kostsamma utredningar leder inte till bättre vård för kvinnor som tvångsvårdas för svåra missbruk, trots att det är avsikten.

Inför beslut om tvångsvård av kvinnor med svårt missbruk görs en bedömning av vårdbehovet, vanligtvis genom en intervju. Men i vissa fall görs en så kallad utökad bedömning med mer omfattande tester. En studie gjord vid Göteborgs universitet visar att den utökade bedömningen inte leder till ett bättre vårdresultat för kvinnorna – samtidigt som den är mycket kostsam för kommunen.

Kostsamma tester
− Merkostnaden för de kvinnor som fick en utökad bedömning var mellan 256 000−557 000 kronor per person. Ungefär hälften av kostnaden föll på socialtjänsten i kommunen, säger Tina Olsson, en av forskarna bakom studien och universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Förklaringen till merkostnaden var bland annat de särskilda psykologtester och psykiatriska undersökningar som ingick i en utökad utredning. Meningen är att resultatet av testerna ska vara ett stöd i utformningen av kvinnornas vård- och behandlingsplaner.

− Vår studie visar att de mer omfattande bedömningarna inte ledde till ett bättre vårdresultat. Det väcker frågan i vilken utsträckning informationen från utredningarna används i den praktiska behandlingen, säger Tina Olsson.

Var tionde dog trots vård
Tillsammans med professor Mats Fridell vid Lunds universitet har hon följt 228 kvinnor, som på grund av ett svårt missbruk tvångsvårdades mellan åren 1997 och 2000 på ett behandlingshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Kvinnorna tvångsvårdades inom ramen för LVM (Lagen om vård av missbrukare) och LVU (Lagen om vård av unga). Av dessa kvinnor fick 130 en utökad bedömning.

Tio procent av deltagarna i studien dog inom fem år på boendet där de tvångsvårdades. De hade då en genomsnittsålder på 34,5 år.

− Det är en smärtsam siffra som säger oss att detta är en mycket utsatt grupp. Dödligheten är betydligt högre än för andra kliniska grupper missbrukare i Sverige och internationellt. Den här gruppen löper också en stor risk att drabbas av psykisk ohälsa, säger Tina Olsson.

Få erbjöds KBT
Endast tio procent av deltagarna i studien blev erbjuden en behandlingsinsats när de tagits in för tvångsvård, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) eller läkemedelsbehandling. Forskarna menar att resultatet väcker frågan huruvida professionella inom socialtjänst har tillräcklig kunskap för att kunna tolka resultat från utökade bedömningar.

− Kvinnor med svårt missbruk är en extremt utsatt grupp som löper hög risk att hamna i fängelse eller dö i ung ålder. Det är relevant att ta reda på om de behandlingsinsatser som erbjuds den här utsatta gruppen överhuvudtaget är verkningsfulla, säger universitetslektor Tina Olsson.

Artikel:
The five-year-costs and benefits of extended psychological and psychiatric assesment versus standard intake interview for women with comorbid substance use disorders treated in compulsory care in Sweden I Biomed Central Health Services Research.

Kontakt:
Tina Olsson, universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, tina.olsson@socwork.gu.se, 031−786 1584

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Psykologiska tester ger inte bättre vård för missbrukande kvinnor

 lästid ~ 2 min