Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare har hittat det tämligen nyupptäckta blödarsjukeviruset alkhurma i fästingar, plockade från flyttfåglar i medelhavsregionen. Risken att viruset sprids till Sverige är liten eftersom den fästing som bär med sig viruset inte klarar klimatet i norra Europa.

Tusentals fästingar har plockats från flyttfåglar, fångade i medelhavsregionen. Och forskare från Uppsala universitet har identifierat arvsmassa från det tämligen nyupptäckta blödarsjukeviruset alkhurma i fästingarten Hyalomma rufipes.

Resultaten pekar på att flyttfåglar kan ta med sig viruset till nya geografiska områden. Risken att viruset sprids till Sverige är dock mycket liten eftersom denna fästingart inte klarar övervintring norr om Centraleuropa.

Törnsångare (Sylvia communis), fångad i slöjnät på Capri i Italien, får fästing borttagen av en ornitolog.

Alkhurma-virus påträffades första gången i Saudiarabien i mitten av 1990-talet hos patienter med blödarfeber. Viruset orsakar ett tillstånd som liknar Ebola, men smittar sannolikt via närkontakt med smittade djur eller fästingbett och inte direkt mellan människor.

Kunskapen om detta relativt nyupptäckta virus är fortfarande mycket begränsat, och det är oklart vilka djur som bär på viruset och vilka insekter och fästingarter som kan ha förmågan att sprida sjukdomen.Tidigare forskning har pekat på boskap och kameler som möjliga bärare av viruset samt att fästingar kan ha en roll i spridningen av sjukdomen mellan däggdjur, då även människor.

Viruset är nära släkt med ett fästingburet virus (Kyasanur Forest Disease virus) som förekommer i Indien. Hittills har alkhurma-viruset endast påträffats på Arabiska halvön och i Egypten.

Forskning på fästningar på fåglar

I ett multinationellt samarbete har en forskargrupp vid Uppsala universitet påvisat alkhurma-virusets arvsmassa i fästingar som samlats in från flyttfåglar på väg norrut från Afrika till Europa. Syftet med studien är ta reda på vilka fästingburna sjukdomar som eventuellt kan spridas till nya områden via flyttfåglar och man har samlat in tusentals fästingar från migrerande fåglar vid sju olika fågelstationer runt hela medelhavsregionen.

– Våra fynd av alkhurma-viruset från insamlingsplatser i Turkiet och Grekland är de första i fästingarten Hyalomma rufipes, en fästingart som förekommer i stora delar av Afrika och på den Arabiska halvön.

– Fynden innebär att vi har identifierat ytterligare en fästingart som har burit på RNA från alkhurma-viruset och visar på att det finns risk för spridning av viruset till nya geografiska områden, säger Tove Hoffman, projektansvarig och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center vid Uppsala universitet.

En bättre förståelse av alkhurma-virusets ekologi samt fortsatt övervakning av viruset är viktigt både för människor i områden där sjukdomen redan förekommer samt för människor som bor i medelhavsregionen dit viruset skulle kunna spridas, då den form av blödarfeber som alkhurma-viruset ger upphov till kan vara dödlig och behandling idag saknas.

Även om många av flyttfåglarna som undersöktes kan nå Norden i samband med den årliga vårflytten är risken för att sjukdomen sprids till Sverige mycket liten då denna fästingart inte klarar övervintring norr om Centraleuropa.

– Vi ser att infektionssjukdomar kan spridas till nya områden och det är därför av stor vikt att förstå olika djurarters roll i infektionernas dynamik, säger Tove Hoffman.

Artikel:
Alkhurma Hemorrhagic Fever Virus RNA in Hyalomma rufipes Ticks Infesting Migratory Birds, Europe and Asia Minor. Emerg Infect Dis. 2018;24(5):879-882. Hoffman T, Lindeborg M, Barboutis C, Erciyas-Yavuz K, Evander M, Fransson T, et al.

Kontakt:
Erik Salaneck, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center, erik.salaneck@medsci.uu.se
Tove Hoffman, doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center, tove.hoffman@medsci.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera