Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

När kärleksrelationen knakar finns hjälp att få. Men vi pratar sällan om vänskap i kris.
– Det finns ingen vänskapsterapeut att gå till trots att vännerna är så viktiga för oss, säger Mats Hilte som forskar om vänskapsband.

Det var när Mats Hilte, forskare i sociologi vid Lunds universitet var på semester och tittade på medeltida konst som han på riktigt började intressera sig för vänskapens mekanismer.

Det berodde dock inte på konsten i sig, utan på mannen som stod precis bredvid honom, till synes lika uppslukad av tavlorna som han själv var. När de några dagar senare stötte på varandra igen, hälsade den okände med orden ”hello friend”, vilket fick forskaren att börja fundera på om man kan kalla vem som helst för vän.

– Det är något gåtfullt med vänskap. Den är både stark och bräcklig på samma gång och har ett avgörande inflytande på våra liv, men vi pratar sällan om den. Vi har ingen problembearbetning för vänskap som vi har för till exempel kärleksrelationer, det finns ingen vänskapsterapeut att gå till trots att vänskapen är så viktig för oss, säger Mats Hilte.

Enligt en studie vid Michigan State University är det inte familjen utan vännerna som skänker mest lycka. Åtminstone ju äldre du blir.

Varje tidsepok har sina särskilda vänskapsideal som styr utformningen av vänskapsbanden, säger Mats Hilte.

– Modern vänskap handlar om intimitet, öppenhet och närhet och är avskild från samhället. Det är en väldigt individualiserad relation som vi utformar tillsammans med våra vänner. Det som är speciellt med den moderna vänskapen är att vi väljer våra vänner medan den förmoderna vänskapen ofta handlade om en allians mellan familjer och släkter.

Enligt Mats Hilte var den förmoderna (tidsperioden innan 1500-1600-talet) vänskapen formell och byggd på en förpliktande omsorg. Vänskap handlade om beskydd och behövdes helt enkelt för att överleva. Idag är det få som umgås med varandra bara för att skydda sig mot fiender, åtminstone i västvärlden.

Vänskap à la Aristoteles

Mats Hilte är inte den första att intressera sig för relationen mellan vänner. Enligt Aristoteles kännetecknas vänskap av viljan att göra goda saker för en annan människa – att vilja den andra väl för den andras skull.

Vänskap är alltså inte en självisk handling utan en akt av altruism. Denna handling måste dock vara ömsesidig annars blir det inte mycket till vänskap. Aristoteles anser också att det måste finnas någon form av jämlikhet i vänskapsrelationen, det går till exempel inte att vara vän med någon som inte har samma sociala status.

– Enligt Aristoteles finns det tre vänskaper: den moraliska, den nyttiga och den som man har för nöjes skull. Den finaste vänskapen är den moraliska vänskapen som utvecklar ens karaktärsegenskaper. Han menar att vi använder vännen som en spegel i vilken vi hittar oss själva, säger han.

Stereotypisk skillnad mellan könen

Mats Hilte har även fördjupat sig i skillnaden mellan kvinnlig och manlig vänskap. I enlighet med stereotypen menar han att kvinnors vänskap ofta är mer intim och verbal än den mellan män. Kvinnor pratar oftare om sina känslor och möter varandra ”ansikte-mot-ansikte”.

Manlig vänskap däremot är mer praktisk och äger rum ”sida-vid-sida”.

– Vissa forskare menar att manlig vänskap saknar intimitet, medan andra menar att den är intim, men på ett annat sätt. De pratar då om den manliga vänskapen som maskerad och den kvinnliga vänskapen som omaskerad. Män måste ha fysiska saker för sig för att skapa distans i närheten, till exempel ryggdunkningar, säger han.

Vänner skänker lycka

Enligt en studie vid Michigan State University är det inte familjen utan vännerna som skänker mest lycka. Åtminstone ju äldre du blir. I två studier med sammanlagt nästan 300 000 deltagare kom forskarna fram till att vänskapsrelationer med tiden är en större källa till välmående än familjerelationer. I en av studierna fick personer över 50 år uppskatta kvalitén på sina vänskapsrelationer. De följdes upp sex år senare och de som då hade problem i vänskapsrelationen mådde betydligt sämre än de som hade en välfungerande vänskapsrelation. Hur det stod till med familjerelationerna spelade dock mindre roll för hälsan.

Mer stress i parrelationer

Trots den fysiska distansen verkar män vara nog så beroende av sina vänner, inte minst för hälsans skull. En studie vid universitetet i Göttingen visade till exempel att hanmakaker som fick hänga med sina manliga vänner hade betydligt lägre stressnivåer än när de var med sin parter eller någon annan familjemedlem.

Forskarna fann också att stressrelaterade sjukdomar endast verkade uppkomma bland honor och hos hanar i en parrelation.

Många har ingen bästa vän

För att kunna ägna sig åt maskulin respektive feminin vänskap krävs det dock att man har en vän, vilket är långt ifrån en självklarhet för alla. Enligt en undersökning från 2014 som gjordes av SOM-institutet vid Göteborgs universitet beräknas en och en halv miljon svenskar vara socialt ensamma, vilket innebär att de inte har någon vän eller någon i sin familj som de kan lita på för att få hjälp och uppmuntran.

Däremot har Mats Hilte kommit fram till att män hellre vänder sig till kvinnor om de ska prata om saker som är svåra.

– När män tillfrågas om vem som är deras bästa vän nämner de oftast en kvinna.

I och med ökad jämställdhet och att kvinnor börjar arbeta med typiskt manliga arbeten och vice versa så tror han dock att skillnaderna mellan manlig och kvinnlig vänskap kommer att suddas ut inom 30-40 år.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Mats Hilte har skrivit en bok med namnet Den moderna vänskapen.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera