Tekniska revolutioner – på gott och ont

Historiskt sett har de tekniska revolutionerna gett enorma fördelar, men de har också fört med sig arbetslöshet och oro. I takt med att vårt samhälle blir alltmer automatiserat ökar även risken för ett stora tekniskt bakslag. De mest skeptiska menar att det bara är en tidsfråga innan datorerna och artificiell intelligens, AI, tar över.

– Vinsterna med digitaliseringen är otroliga, men vi är globalt sårbara på ett sätt som vi inte har varit tidigare. Vi pratar om en ny typ av risksamhälle. Vad händer när elen inte fungerar? Vad händer när de stora systemen hackas? Då blir vi lika hjälplösa och sårbara som på 1850-talet, säger Maths Isacson, professor emeritus i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Den första industriella revolutionen inleddes i Storbritannien kring 1750 med uppfinningar som ångmaskinen och spinnmaskinen Spinning Jenny. Till Sverige kom industrialiseringen under mitten av 1800-talet när Storbritannien, som hade förbrukat merparten av sina naturtillgångar, började rikta sina blickar mot de virkesrika skogarna i Norrland.

Effektivare jordbruk gjorde folk arbetslösa

Den svenska exportsuccén hade dock inte varit möjlig utan de tidigare förändringarna inom jordbruket, den så kallade agrara revolutionen, som börjat hundra år tidigare. Den ledde till en ökad produktivitet, men också till en ökad arbetslöshet inom jordbruken. De arbetslösa sökte sig till industrin, med en mängd nya uppfinningar.

– Ångmaskinen, järnvägen och i nästa skede elektriciteten brukar lyftas fram som viktiga innovationer. Ytterst handlade industrialiseringen om att människan nu kunde kontrollera större mängder fysisk kraft än vad som var möjligt tidigare, säger Christian Sandström, som forskar om teknologiskiften vid Chalmers tekniska högskola.

Ångmaskinen gjorde att sågverken i Sverige kunde anläggas varsomhelst, inte bara vid forsar som frös till is under vinterhalvåret. Järnvägen uppfyllde nya krav på förbindelser och ersatte transporter med häst och vagn, för tunga varor som timmer, träkol och järnvaror.

Därefter gick utvecklingen rasande snabbt. Segelfartyg ersattes av ångfartyg och trä ersattes av plåt. Omkring år 1900 uppfanns snabbstålet – en typ av stål som tål hög värme och gjorde det möjligt att öka hastigheten på maskinerna, vilket i sin tur ökade produktionen. Strax därefter gjorde elektriciteten sitt intåg och gav lättillgänglig energi. Denna tid brukar kallas den andra industriella revolutionen.

Industriell expansion ledde till folkrörelser

Det är lätt att tro att människan i och med den snabba tekniska utvecklingen omedelbart fick bättre levnadsvillkor. Men det stämmer inte riktigt, menar Maths Isacson, Uppsala universitet. Särskilt illa var det i städerna som då upplevde en enorm inflyttning från landsbygden.

– Det sker en urbanisering och människorna lever under väldigt svåra förhållanden. Arbetsvillkoren är hårda, lönerna är låga och det sker mycket olyckor. För att inte tala om den dåliga saniteten i städerna och alla sjukdomar. Människorna slet hårt under denna tid.

Den industriella expansionen skapar även andra sociala problem såsom barnarbete och det var först när människorna började organisera sig och starta folkrörelser som det blev bättre. Det skedde på 1870-talet då den första fackföreningen bildas och 1889 grundades det socialdemokratiska arbetarpartiet, som la grunden för samhällets framtida demokratisering. Ett decennium senare går samtliga fackföreningar samman i Landsorganisationen LO.

Mellan 1859 och 1914 ökade industriarbetarna i antal från 9 procent till 30 procent av befolkningen.

Även verkstadsindustrin växte och landet fick flera ledande företag som bara tillverkade en eller ett fåtal varor – med hög teknisk kvalitet. Några exempel är LM Ericsson, Alfa-Laval, Electrolux, Saab och Volvo.

Den tredje revolutionen är här

Under det sena 1900-talet inleds den tredje industriella revolutionen, som även kallas för informationssamhället, och kännetecknar ett liv som till stor del genomsyras av informationsteknologi. Enligt många forskare är detta den största förändringen för både individ och samhälle sedan den första industriella revolutionen.

Omvandlingen tog fart på allvar under 1980-talet i och med persondatorernas intåg i hemmen och slog igenom på 1990-talet när internet introducerades.

– Man pratar om kärnteknologi runt vilka nya uppfinningar kommer i en ström. Ett exempel är datorn och framförallt mikroprocessorn, det vill säga datorns hjärna, som verkligen har tagit över världen. Den har revolutionerat allt – på gott och ont, säger Maths Isacson.

Han får medhåll av Thomas Kaiserfeld, idéhistoriker vid Lunds universitet, som säger att datorer bland annat har bidragit till den ökade produktionen inom tillverkningsindustrin.

– Datatekniken är generisk vilket betyder att den finns i väldigt många produkter och i alla led. Vi producerar och konsumerar på ett helt annat sätt än vad vi gjorde förut.

Enligt honom har datatekniken också lett till att de sociala sammanhangen har förändrats. Om det är bra eller dåligt är dock för tidigt att säga.

– Man ser en ökad effektivitet och en ökad ekonomisk tillväxt, men uppenbarligen har även de sociala sammanhangen förändrats i och med introduktionen av sociala medier. Frågan är om vi umgås effektivare på samma sätt som vi producerar effektivare? Är det verkligen så att ett Skypesamtal uppväger ett besök? Det är inte alls säkert. Men en sak är i all fall säker och det är att det går lättare att umgås över avstånd med den nya tekniken.

Risk för ett nytt 1850-tal

Redan under tidigt 1800-tal protesterade fabriksarbetare mot att maskinerna gjorde deras insatser överflödiga och att de miste sina inkomstmöjligheter. Samma hot är närvarande i dag då datoriserade maskiner konkurrerar ut människan, vilket leder till att jobben blir färre.

– Lösningen enligt många politiker är att utbilda människor i att sköta maskinerna och alltså skapa jobb på den vägen. Den tredje revolutionen tvingar fram en högre utbildningsnivå. Om det är bra eller dåligt är en politisk fråga, säger Thomas Kaiserfeld och fortsätter:

– Om vi hittar en institutionell modell för hur vi ska fördela tillväxten som kommer av en ökad produktion med färre anställda är det naturligtvis bra. Om inte så ökar risken för växande inkomstklyftor som förr eller senare kommer att leda till en politisk polarisering och fler konfrontationer.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se