Abborre med spigg i munnen. Foto: Ulf Bergström
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Närvaron av rovfisk håller undan alger och får stora undervattensväxter att växa sig större. Rovfiskarna bidrar alltså till en hälsosam miljö utmed kusterna. Ju fler rovfiskar, desto bättre effekt. Friska miljöer i vattnet gillar både fisk och människa.

Längs delar av den svenska kusten har rovfiskar som abborre, gädda och torsk minskat betydligt de senaste årtiondena. En ny ekosystemstudie visar att starka bestånd av rovfisk minskar mängden trådalger och gynnar storvuxen undervattensvegetation. Därmed bidrar rovfiskar till att skapa friska livsmiljöer som är till nytta för både fisk och människa. Stor rovfisk är alltså viktig för ekosystemens funktion, och slutsatsen av studien är att man kan motverka övergödningsproblem genom att stärka bestånden av rovfisk.

– Baserat på experimentella undersökningar i liten skala har vi misstänkt att rovfisk kan motverka de negativa effekterna av övergödningen i Östersjöns kustområden. I den här studien har vi lyckats visa att så är fallet, och att det här är en stark effekt. Ju mer rovfisk, desto mindre fintrådiga alger, vilket ger friskare vegetation och bättre vattenkvalitet, säger Dr. Serena Donadi, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU och huvudförfattare till artikeln som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Forskare från Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Groningen Universitet (Nederländerna) har genomfört en omfattande undersökning av födovävar (näringskedjor) i 32 vikar längs kusten mellan Östergötland och Uppsala. Studien var en del av PlantFish, ett treårigt forskningsprojekt om bottenvegetation och stora rovfiskar i Östersjöns kustområden.

Färre spigg ger större undervattensskog
Genom att beskriva födovävarna kunde man visa att abborre och gädda begränsar mängden storspigg, en liten fisk som äter de små betare som lever i och kring vegetationen, till exempel märlkräftor, insektlarver och snäckor. Dessa små betare äter i sin tur fintrådiga alger som annars konkurrerar med den storvuxna vegetationen som bildar Östersjöns undervattensskogar och som är hem för många andra arter. När rovfisken äter spiggen gynnas dessa undervattensskogar. Den här processen, genom vilken rovfisk i slutändan påverkar vegetationen, kallas trofisk kaskad och är alltså en viktig faktor för Östersjöns kustekosystem.

Mängden fintrådiga alger Östersjön har under lång tid ökat som en följd av övergödningen. Slutsatserna av den här studien är att starka bestånd av rovfisk inte bara är avgörande för att fritids- och yrkesfisket, utan också kan bidra till bättre livsmiljöer och en bättre vattenkvalitet genom minskade övergödningssymptom.

Skog under vattnet. Foto: Ulf Bergstöm

En viktig pusselbit för att förstå hur de trofiska kaskaderna fungerar var att undersöka vad som händer på olika rumsliga skalor. Olika arter uppfattar och använder sin omgivning och sina livsmiljöer på olika skalor, beroende på hur stora de är och hur långt de kan röra sig. Till exempel kan fisk simma flera kilometer på jakt efter lämpliga födosöksområden eller lekplatser, medan de småvuxna betarna rör sig på skalor om något tiotal meter inom vikarna.

Ömsesidig påverkan mellan arter
Först när forskarna använde ett flerskaligt perspektiv kunde Serena Donadi och hennes kollegor identifiera och modellera alla länkar i den trofiska kaskaden. Forskarna fann också att processerna inte bara förekommer i olika skalor, utan även att de interagerar mellan olika skalor.

– Det är som ett spel där spelare befinner sig på olika våningar i samma byggnad. Spelarna på den översta våningen, rovfisken, kommer att påverka de spelare som befinner sig på bottenvåningen, den storvuxna vegetationen, säger Dr. Serena Donadi.

– Även om de befinner sig på olika våningar kan spelarna interagera med varandra för att påverka det slutliga resultatet av spelet. Studien ger en bättre förståelse för hur arter påverkar varandra. Baserat på våra resultat tror vi att dessa interaktioner över flera rumsliga skalor kan spela en viktig roll även i andra ekosystem runt om i världen, säger Dr. Serena Donadi.

Artikel:
“A cross-scale trophic cascade from large predatory fish to algae in coastal ecosystems”, Donadi S, Austin ÅN, Bergström U, Eriksson BK, Hansen JP, Jacobson P, Sundblad G, van Regteren M, Eklöf JS. 2017. Proc. R. Soc. B (http://dx.doi.org/10.1098/rspb.2017.0045 )

Kontakt:
Serena Donadi, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU serena.donadi@slu.se, 010-478 42 09, 072-246 99 37

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera