Artikel från Lunds universitet

Väldig få har sett den, men nu har forskare från bland annat Lunds universitet fastslagit att Stenknäcksiskan är världens största kanariefågel. Fågeln finns bara på ön São Tomé. Avskildheten på en ö kan göra att arter utvecklar så kallad gigantism, och blir jättar inom sin art.

Det är biologerna Martin Stervander och Bengt Hansson vid Lunds universitet som  tillsammans med kollegor från Portugal och Storbritannien fastslagit att den utrotningshotade stenknäcksiskan inte är en fink, utan världens största kanariefågel.

Stenknäcksiskan är en av världens mest sällsynta fåglar och finns bara på ön São Tomé i västafrikanska Guineabukten. Efter att fågeln upptäcktes 1888 var den osynlig i 101 år innan fågelskådare såg den igen. Tills nu har den kategoriserats som Neospiza – ”den nya finken”.

Färska DNA-analyser som forskarna gjort visar att det är en kanariefågel eller siska inom släktet Crithagra.

Dubbelt så stor som den näst största
Stenknäcksiskan utmärks av sin storlek (20 cm lång), platt huvud och mycket stor näbb. Den är 50 procent större än den näst största kanariefågeln. Det engelska namnet är São Tomé grosbeak.

São Tomé & Príncipe har aldrig varit förbundet med fastlandet. På 1000 kvadratkilometer återfinns hela 28 endemiska fågelarter. Det kan jämföras med 22 endemiska arter på Galápagos som är 100 gånger större.

På grund av att de små öarna varit isolerade så länge, så har flera arter utvecklats snabbt och skilt sig från sina släktingar på fastlandet, den så kallade ”ö-effekten”. Avskildheten på en ö innebär att evolutionen gör att fler arter utvecklar så kallad gigantism, blir jättar. Även motsatt evolution är vanlig, det vill säga att djur blir mindre.

São Tomé & Príncipe har bebotts i över 500 år, men lämnats tämligen intakta. Faktum är att ingen utrotning av någon art ännu är dokumenterad.

Artikeln:The endangered São Tomé Grosbeak Neospiza concolor is the world’s largest canary, Ibis.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera