Artikel från Umeå universitet

Tandvården blundar för patienter med smärta och funktionsstörning i käksystemet (TMD), trots att det är ett vanligt tillstånd som oftast kan behandlas framgångsrikt. Tre korta frågor kan kan räcka för att identifierade de drabbade, men majoriteten av de upptäckta fallen får ändå inte ett adekvat omhändertagande.

Anledningen till att tandvården förbiser patienter med RMD kan vara relaterat till problem med kliniskt beslutsfattande, enligt forskning från Umeå universitet.

– De viktigaste resultaten från våra studier av tandvården inom framförallt Västerbotten är att vi nu har ett vetenskapligt stöd för att screeningfrågorna fungerar, säger Anna Lövgren, som är doktorand vid Institutionen för odontologi och författare av avhandlingen.

– Resultaten kan bidra till att stärka kliniskt verksamma tandläkare i sin beslutsprocess för dessa patienter. På sikt borde vi då kunna se minskade skillnader mellan förväntat vårdbehov och given, utförd behandling.

Fler kvinnor har problem med käken
Anna Lövgren har utifrån ett stort befolkningsunderlag från Västerbotten utvärderat förekomsten av TMD. Tillståndet drabbar ungefär 10 procent av den vuxna befolkningen och majoriteten kan behandlas framgångsrikt inom tandvården.

Patienterna har besvarat screeningfrågorna i samband med en undersökning i Folktandvården. Resultaten visar att en betydande andel av befolkningen, framför allt kvinnor i arbetsför ålder, har symtom på smärta och funktionsstörning i käksystemet. Andelen med dessa symtom ökar under tonåren och framförallt bland flickor.

Kvinnor svarar ja på frågorna signifikant oftare än män i alla åldrar, utom i början och slutet av livsspannet. Den högsta prevalensen av positiva svar noterades för kvinnor i fertil ålder. Mönstret över livsspannet är jämförbart med det för andra belastningsrelaterade smärttillstånd såsom exempelvis ryggsmärta.

Kunskapsbrist eller tidsbrist
Frågorna är lämpliga som screeningmetod för att identifiera patienter som bör erbjudas en fördjupad utredning. Anna Lövgren visar att i allmänbefolkningen kvalificerar 74 procent av dem som svarat ja på minst en fråga även för en TMD-diagnos.

Resultaten visade också att de som svarat nej på samtliga frågor med stor sannolikhet inte kvalificerar för en TMD-diagnos. Resultaten från Västerbotten-studien visade samtidigt att två tredjedelar av patienterna inom allmäntandvården som svarat ja på minst en fråga inte får ett omhändertagande enligt deras tandvårdsjournaler. Detta kan tyda på att det finns kunskapsbrist eller tidsbrist bland allmäntandläkare och som leder till att symtom på smärta och funktionsstörningar i käksystemet förbises vid patienternas ordinarie undersökningar i tandvården.

– Det känns inspirerande att vi nu har ett vetenskapligt stöd för att screeningfrågorna är mycket lämpliga som beslutsstöd i tandvården. Utmaningen är nu att få tandläkare att använda beslutsstödet på bred front för att kunna hjälpa patienterna och höja kvaliteten i patientomhändertagandet, säger Anna Lövgren.

Anna Lövgren kommer från Umeå. Hon arbetar som tandläkare på Klinisk Oral Fysiologi, Tandläkarhögskolan, Umeå.

TMD
Funktionsstörningar i käksystemet (temporomandibular disorders, TMD) är en gemensam benämning på sjukdoms- och smärttillstånd samt funktionsstörningar i käklederna, tuggmusklerna, tänderna och de närliggande vävnaderna.

De vanligaste symtomen vid TMD är ljud från käklederna, smärta i käklederna eller tuggmusklerna, begränsad gapning och störningar i underkäkens rörelseförmåga. Andra symtom är bland annat huvudvärk, ansiktsvärk och öronvärk.

Kontakt: Anna Lövgren, Institutionen för odontologi, Umeå universitet. Telefon: 070-310 32 14. E-post: anna.lovgren@umu.se

Avhandling: Identifiering av patienter med smärta och käkfunktionsstörning i tandvården. Validitet och utfall av tre screeningfrågor, 3Q/TMD. Anna Lövgren, Institutionen för odontologi  Engelsk titel: Recognition of temporomandibular disorders in dentistry. Validity and outcome of three screening questions, 3Q/TMD.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera