Zebrafink (Taeniopygia guttata)
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det är inte bara flyttfåglar som utnyttjar en inbyggd magnetisk kompass för att orientera rätt. En ny studie från Lunds universitet visar att icke-flyttande fåglar också kan använda en inbyggd kompass för att orientera med hjälp av jordklotets magnetfält.

Forskarna bakom den aktuella studien har tagit hjälp av ett gäng zebrafinkar för att studera magnetkompassen hos så kallade stannfåglar, det vill säga sådana arter som inte säsongsflyttar. Zebrafinkar är populära som burfåglar i många hem. Ursprungligen kommer de från Indonesien och Australien där de letar föda på ett nomadiskt sätt.

– Vi ville veta hur orientering via en magnetkompass fungerar hos en sådan icke-migrerande fågel, säger Atticus Pinzón-Rodríguez, forskarstudent i biologi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

Behändig burfågel
För forskare är zebrafinken en behändig burfågel att jobba med då man vill utföra beteendestudier under kontrollerade former. Därför har Biologiska institutionen ett antal zebrafinkar på fältstationen Stensoffa utanför Lund.

I den aktuella studien har forskarna tittat närmare på zebrafinkarnas förmåga att utnyttja jordklotets magnetfält och vilka olika egenskaper denna inbyggda magnetkompass har. Resultaten visar att zebrafinkarna använder en magnetkompass med mycket liknande funktioner som flyttfåglar har, det vill säga med ett väldigt specifikt ljusberoende och därmed en känslighet för olika färger och ljusintensiteter.

Använder kompass
– Våra resultat visar att magnetkompassen är en mer generell mekanism som finns hos både flyttfåglar och stationära fåglar. Det verkar som att även om zebrafinkar inte företar långa förflyttningar kan de fortfarande ha möjlighet att använda magnetkompassen för lokala orienteringsuppgifter, säger Atticus Pinzón-Rodríguez.

Även om magnetkompassen hos fåglar har studerats av forskarvärlden under lång tid är förståelsen för hur den fungerar fortfarande mycket ofullständig, konstaterar Atticus Pinzón-Rodríguez. Den aktuella studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Biology.

Kontakt:

Atticus Pinzón-Rodríguez, forskarstudent vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, tel 046-222 93 29, 076-596 14 14, epost:atticus.pinzon_rodriguez@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera