Tema

Så skyddas grödor från tranor och gäss

Tranor som under flyttningen övernattar i stora mängder vid våtmarker kan ställa till med stora skador på närliggande åkrar. Lovisa Nilsson från SLU har studerat hur tranorna rör sig och var de väljer att söka föda. I sin avhandling visar hon var och när grödor löper störst risk att skadas och ger förslag på åtgärder som kan minska konflikterna mellan naturvård och jordbruk.

Tranor, gäss och sångsvanar ökar i antal i såväl Europa som Nordamerika på grund av skydd, restaurerade våtmarker, större åkrar och mer höstsådda grödor som erbjuder mat året runt. När de flyttar samlas de i stora mängder, främst på platser som erbjuder både våtmarker för övernattning och jordbruksmark där de kan söka föda.

Lovisa Nilsson har har studerat hur tranor rör sig och hur de väljer platser att söka föda på i jordbrukslandskapet. Eftersom tranor, gäss och svanar har liknande behov och vanor är resultaten intressanta för förvaltningen av de flesta stora betande fåglar.

Söker föda utanför de skyddade markerna
I arbetet har Lovisa Nilsson sett att det nätverk av skyddade områden (Natura 2000-områden) som har inrättats längs tranornas västeuropeiska flyttväg uppfyller sitt naturvårdssyfte. Samtidigt har hon konstaterat att tranorna inte nöjer sig med dessa skyddade marker, utan också letar föda på omkringliggande jordbruksmark. Risken att tranor ska orsaka skördeförluster var därmed större för lantbrukare med marker i närheten av Natura 2000-områden.

– Det här kan förvärra den intressekonflikt som finns mellan jordbruket och arbetet med att bevara tranor och andra fågelarter som är beroende av Natura 2000-områden. Det är en viktig insikt, för då kan man styra mer åtgärder dit. Ett sätt är att skapa buffertzoner med mer förebyggande åtgärder runt Natura 2000-områden; ett annat är att ge lantbrukare där mer ersättning, säger Lovisa Nilsson.

Stubbåker med spillsäd håller tranorna borta
Lovisa Nilsson har också visat att tranornas beteende styrs av aktiviteter i jordbruket – till exempel typ av gröda, tid sedan tröskning och hur mycket föda en åker erbjuder. Andra saker som påverkar var de väljer att vistas är störningar från människor, till exempel trafik och aktivitet runt hus och gårdar, och avståndet till övernattningsplatserna.

– Stubbåkrar med god tillgång på spillsäd, nära övernattningsplatserna, visade sig ha stor potential att styra tranorna bort från oskördade grödor och på så vis minska risken för skördeförluster.

Avhandlingen visar också att storleken på det område som viltförvaltningen tar hänsyn till vid beslut om förebyggande åtgärder inte alltid överensstämmer med det område som tranorna faktiskt rör sig över under en dag. Tranorna använder större områden än vad som tidigare varit känt.

Viktigt med samarbete mellan naturvårdare och lantbrukare
– Detta bör tas med i beräkningen vid beslut om förbyggande åtgärder, såsom ”avledningsåkrar” där tranorna lämnas ostörda och skyddsjakt som skrämmer dem från växande gröda.

Förutom ännu mer kunskap om hur tranor rör sig och söker föda tror Lovisa Nilsson att det är viktigt med ett bättre samarbete mellan olika intressegrupper, till exempel naturvårdare och lantbrukare.

– Dessutom behöver skadeproblematiken och intressekonflikterna hanteras på internationell nivå. Ett sätt att åstadkomma det är att skapa en gemensam förvaltningsplan över nationsgränserna längs med flyttvägen, säger Lovisa Nilsson.

Studierna bygger på inventeringar av tranflockar i jordbrukslandskapet och på data från GPS-försedda tranor i kombination med fältinventeringar av födotillgång i form av spillsäd och åkrar med grödor i olika stadier (stubbåker, växande gröda, plöjd åker etc.) samt data på var EU:s Natura 2000-områden ligger i Europa.

Det huvudsakliga studieområdet var Kvismaren, en unik våtmarksmiljö mitt på Närkeslätten strax sydost om Örebro.

Avhandlingen: MSc Lovisa Nilsson, Viltskadecenter, institutionen för ekologi, försvarade sin doktorsavhandling Common cranes in agricultural landscapes. Linking space use and foraging patterns to conservation and damage prevention den 9 december 2016 vid SLU i Uppsala. Opponent var Professor Jesper Madsen, Aarhus universitet, Danmark.

Kontakt:  Lovisa Nilsson, Institutionen för ekologi, Grimsö forskningsstation Sveriges lantbruksuniversitet 0581-69 73 45, Lovisa.UK.Nilsson@slu.se

Mer om fågelskador på grödor (Viltskadecenter)
http://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/viltskadecenter/skador/skador-pa-groda/

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så skyddas grödor från tranor och gäss

 lästid ~ 3 min