Artikel från Örebro universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hjärtmedicin minskar plack i hjärnans kärl hos möss. Det visar en ny Örebrostudie publicerad i Science Signaling idag. Frågan är om detta även gäller hos människor. Om svaret är ja, skulle det kunna vara ett steg närmare en medicin mot Alzheimers sjukdom.

Örebroforskarna har tillsammans med tyska och italienska kollegor avslöjat hur en tidigare okänd mekanism ligger bakom en snabb uppbyggnad av plack i hjärnans blodkärl. Sedan har de i försök på möss testat om en hjärtmedicin kan minska plackbildningen.

­– Man kan inte dra för stora slutsatser från experimentella studier, men vi har definitiv identifierat en intressant angreppspunkt som det är värt att gå vidare med, säger Örebroprofessorn Magnus Grenegård, som arbetat tillsammans med Knut Fälker och Liza Ljungberg under ledning av den tyska professorn Margitta Elvers.

Startar kedjereaktion
Studien visar hur proteinet beta-amyloid fastnar på ytan till blodplättar, så kallade trombocyter, och startar en snabb kedjereaktion. Resultatet blir att plack byggs upp oerhört snabbt.

– Placken är en orsak till att nervceller dör i en alltför snabb takt och orsakar de symptom som kännetecknar Alzheimers sjukdom som till exempel problem med minnet, säger Magnus Grenegård.

– Vår studie är ett exempel på gedigen biomedicinsk grundforskning på cell- och molekylär nivå som visar oss ett samband som inte tidigare var känt. Det visar att celler i blod alltså kan spela en viktig roll för utvecklingen av plack som återfinns vid Alzheimers sjukdom.

Placken minskar
Därför testade forskarna en vanlig hjärtmedicin som idag används för att förhindra blodproppar och minska risken för hjärtinfarkt. Försöken på möss visar att proteinklumparna, placken, minskar när djuren behandlas med hjärtmedicin. Medicinen dämpar alltså processen. Det gäller placken i blodkärlen men möjligen också i själva hjärnvävnaden.

– I djupt liggande strukturer i hjärnan, som reglerar vissa minnesfunktioner, fanns en tydlig trend till minskad plackförekomst.

– Vi vet inte om detta går att överföra till människor. Om vi reagerar likadant. Det måste nya studier följa upp och ta reda på. Tyvärr tar ju det tid – det kommer ta många årinnan vi vet. Men vi har åtminstone identifierat en ny, intressant angreppspunkt för plackbildning.

Alzheimers sjukdom kännetecknas av att hjärnvävnaden förstörs. Tidiga symptom är minnesstörningar och svårigheter att utföra dagliga sysslor men till slut påverkas hela hjärnan.

– Fler än 100 000 svenskar har diagnosen Alzheimers sjukdom och den innebär ett stort lidande för den sjuke men även för de anhöriga. Självklart vore en ny medicin efterlängtad, säger Magnus Grenegård.

För mer information:
Magnus Grenegård, 0707-71 83 98

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera