Nya sätt att diagnostisera farlig prostatacancer

Hani Adamos forskning visar att normal prostatavävnad ”färgas” av närliggande tumörer och att ett flertal biomarkörer, såsom ett ökat antal makrofager eller tillväxt av blodkärl, skulle kunna förbättra dagens begränsade diagnosmetoder för aggressiv prostatacancer.

– Att diagnosticera prostatacancer, och framför allt att avgöra hur farlig den är, kan beskrivas i dagsläget som att leta efter en nål i en höstack. Kunskapen om hur normal vävnad påverkas ökar förståelsen av tumörväxt och spridning av prostatacancer. Detta kan förhoppningsvis också leda till nya diagnosmetoder för prostatacancer.

TINT-vävnad ett nytt område för diagnostik av prostatacancer
Doktoranden Hani Adamo har tillsammans med forskarkollegor vid Institutionen för medicinsk biovetenskap studerat vävnadsmaterial från ca 300 prostatacancerpatienter samt från djurmodeller. Upptäckten att omgivande vävnad påvisar förekomsten av tumörer har lett till att forskargruppen valt att kalla denna vävnad för TINT (Tumor Instructed/indicating normal tissue, tinted = färgad på engelska). Genom att studera förändringar i TINT-vävnad har forskarna kunnat identifiera flera markörer med potential att användas i identifiering av patienter med aggressiv prostatacancer.

I Sverige får varje år ungefär 10 000 män diagnosen prostatacancer. De flesta av tumörerna är ofarliga men ändå dör cirka 2 500 män årligen av sjukdomen i Sverige. Prostatacancer är en mycket vanlig tumörform och små multipla härdar av prostatacancer finns faktiskt hos mer än hälften av alla medelålders och äldre män. Men som tur är de flesta av dessa helt ofarliga.

Dagens begränsade diagnosmetoder för en vanlig cancerform
Prostatacancer diagnostiseras för närvarande genom nålprovtagning från prostata. Det är idag ofta inte möjligt att med säkerhet skilja en aggressiv tumör från en ofarlig. Tumörerna syns dessutom inte tydligt med någon röntgenmetod, vilket gör det svårt att veta var vävnadsprovet skall tas. För att minska osäkerheten tas därför flera nålprov. Men eftersom varje enskilt prov endast motsvarar 1/1000 av prostatans volym är underökningen ändå osäker.

– Begränsningarna i dagens diagnosmetoder gör att läkare ofta efter provtagningar fortfarande inte med säkerhet vet om det finns aggressiva tumörer i prostatan eller om cancermisstanken kan avskrivas, säger Hani Adamo.

Hani Adamo har i sammanlagt fyra delstudier kunnat visa hur närvaron av en tumör framkallar förändringar i TINT-vävnadens genuttryck samt att den leder till morfologiska förändringar. Graden av dessa förändringar är kopplade till farlighetsgraden av de tumörer som finns på annan plats i organet. Enligt forskaren kommer man kanske så småningom kunna diagnostisera närvaro av farlig tumör även om nålprovet missat denna.

Hani Adamo har läst biomedicinsk utbildning och efter detta fortsatt att studera medicin vid Umeå Universitet. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för medicinsk biovetenskap arbetar Hani som AT-läkare vid Norrlands universitetssjukhus.

Avhandlingen: TINT Tumor Indicating Normal Tissue: new field of diagnostic biomarkers for prostate cancer

Fredagen den 20 maj försvarar Hani Adamo, Institutionen för medicinsk biovetenskap, sin avhandling med titeln TINT – nytt område för prostatacancer diagnos- och prognos markörer. (Engelsk titel: TINT, new field of prostate cancer diagnostic and prognostic markers). Fakultetsopponent: Professor/överläkare Göran Landberg, Institutionen för biomedicin, avdelningen för patologi, Sahlgrenska akademin. Huvudhandledare: Professor Anders Bergh. Disputationen äger rum kl. 13:00 i 1D, Hörsal B, Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information, vänligen kontakta: Hani Adamo, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet Telefon: 090-785 1543; 070-471 7954
E-post: hani.adamo@umu.se