Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Korallblekning och koralldöd har dramatiska följder – inte bara för korallen utan för hur revets fiskar lär sig om och undviker rovdjur. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och James Cook University i Australien.

Korallrev är extremt artrika ekosystem och erbjuder hem åt hundratusentals djur. Idag finns många hot mot korallrev världen över och platser som en gång i tiden var fantastiskt vackra korallträdgårdar, vibrerande av liv, är idag täckta av döda korallskelett, övervuxna av alger. Dessa ändrade förhållanden påverkar hur djuren som bor där interagerar med varandra.

Studien som nu publiceras i Proceedings of the Royal Society B visar att korallens död och nedbrytning påverkar hur korallrevsfiskar svarar på kemiska signaler som anger närvaron av ett hungrigt rovdjur.

– Unga fiskar använder kemiska alarmsignaler som frigörs från huden hos skadade individer för att lära sig känna igen nya och okända rovdjur, säger professor Mark McCormick som studerar korallrevsfiskar på James Cook University.

När revet förändras försämras signalerna
Genom att koppla samman alarmsignalen från deras skadade kamrat med doften eller synen av det ansvariga rovdjuret, så kan fiskar lära sig vilka individer som är farliga och bör undvikas i framtiden, berättar han.

– Men när korallen dör och blir överväxt av alger förändras korallrevens doftlandskap. Det påverkar denna livsviktiga inlärningsmekanism hos unga fiskar, berättar Oona Lönnstedt, forskare i marin biologi på Uppsala universitet.

Det svensk-australiensiska forskningsteamet har genom att studera en typ av frökenfisk (ambon damselfish) visat att doften av en skadad kamrat, förenat med ett rovdjur, lärde fisken som höll till på levande korall att undvika nya rovdjur. Artfränder som höll till på död korall hade däremot inte lärt sig reagera på doft och synintryck på samma sätt.

Intressant nog visade det sig att en annan art, som bara hittas på död korall, kunde lära sig känna igen nya rovdjur genom att använda kemiska alarmsignaler på både död och levande korall.

Många arter försvinner
– Om processen att lära sig undvika okända rovdjur försvinner hos vissa arter till följd av att korallen bryts ner och försvinner så kan en stor del av artrikedomen bland korallrevsfiskar också gå förlorad. Många fiskar behöver väldigt specifika miljöer som endast levande koraller tillhandahåller, säger Oona Lönnstedt.

Det Stora Barriärrevet undergår just nu den värsta massblekningen i dess historia vilket har lett till att korallen på majoriteten av reven har försvunnit eller dött.

– Om död korall maskerar livsviktiga kemiska signaler som används för att lära sig att undvika rovdjur, så kan påfyllningen av fiskbestånden vara allvarligt hotad, säger Oona Lönnstedt.

För mer information:
Oona Lönnstedt, institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, tel: 018 471 6404, 0700 218346, e-mail: oona.lonnstedt@ebc.uu.se eller Mark McCormick, James Cook University,+ 61 409 371 015, mark.mccormick@jcu.edu.au.

McCormick M.I., Lönnstedt O.M. 2016. Disrupted learning: habitat degradation impairs crucial antipredator responses in naïve prey. Proceedings of the Royal Society B 20160441.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera