Den åldrande hjärnan kan förändras genom stimulering

En ansenlig mängd data från djurförsök har visat att man kan upptäcka neuroanatomiska och biokemiska förändringar hos vuxna och i ”äldre” råttors hjärnor, samt förbättrade kognitiva funktioner, genom att berika miljön eller underlätta för fysisk träning. Forskning som bedrivs vid Linnéuniversitetet och Harvard Medical School studerar frågan om huruvida fysisk träning, kognitiv stimulering och träning i mindfulness kan orsaka förändringar i neuronala strukturer och kognitiva funktioner hos människor i åldrarna 65-85 år.

Ett neurofysiologiskt mått på neuroplasticitet, känt som långtidspotentiering (LTP) har påvisats i experiment med djur och människor. LTP har upptäckts i hjärnvävnad hos djur och antagits leda till förstärkning av synapser samt tjäna som en mekanism som stödjer inlärning, minne och andra kognitiva funktioner. LTP-liknande fenomen har också identifierats hos unga vuxna personer som fått tetanisk visuell stimulering (TVS) vilket innebär, korta perioder av högfrekvent stimulering av hjärnan. För att uppnå detta genomförs snabba repetitiva presentationer av en visuell stimulus och i forskargruppens studie har man använt sig av ett svart-vit schackbräde som blinkat med 9 Hz under två minuter samtidigt som man mätt hjärnaktiviteten.

En outreddfråga har varit huruvida TVS-inducerade neuroplastiska förändringar fortsätter in i ålderdomen. Forskare från LNU och HMS har nu studerat om TVS-inducerade neuroplastiska förändringar sker hos kognitivt normala äldre personer. I det senaste numret av Brain Research Bulletin har forskare för första gången presenterat en fullständig rapport som visar neuroplastiska förändringar hos äldre som använder TVS. Tekniken som använts anses vara ett lovande, icke-invasivt verktyg (ett sätt att påverka hjärnan, men utan ingrepp) för att mäta neuroplasticitet och studera hjärnans åldrandeprocess.

Studien är en del av forskningsprojektet ”Framgångsrikt åldrande efter 65”, finansierat av Familjen Kamprad Stiftelsen, lett av professor Abdul K.H. Mohammed vid LNU and professor Kirk R. Daffner vid HMS. Övriga involverade forskare i studien var huvudförfattaren dr Fabio Henrique de Gobbi Porto och docent Farzaneh Sorond vid HMS.

Länk till artikel
Brain_Research_Bulletin_2015

Kontaktinformation
Abdul H. Mohammed, phone +46 73 6316316, e-mail abdul.mohammed@lnu.se. Kirk R. Daffner, phone +1 617 732 8060, e-mail kdaffner@partners.org. Fabio Porto, e-mail portofhg@gmail.com