Att skapa goda förutsättningar för ett friskt åldrande är en fråga både för den enskilde och för politiker. Forskarna har identifierat flera livsstilsfaktorer som ökar vår möjlighet till en lång och relativt frisk ålderdom. Det handlar om kost och motion, men också om social tillhörighet, stress och medicinska åtgärder.
Även om vi inte kan stoppa åldrandeprocessen, kan vi genom att välja livsstil balansera förändringarna och kompensera det som faller bort. Att sluta röka brukar nämnas som en första åtgärd, men det finns mycket annat att tänka på för den som vill lyssna till forskningen.
Styrketräning är ett sätt att motverka det bortfall av muskelceller som börjar i 30-årsåldern och accelererar i 50-årsåldern. Sådan träning stimulerar även benbildning, vilket motverkar den naturliga nedbrytningen av skelettet som sker med åldern. Dessutom aktiverar träning hela kroppen på ett positivt sätt. Mer lågintensiv träning som promenader ger också goda effekter.
Kostens betydelse
Vad vi äter har stor betydelse för hur kroppen åldras. Med rätt kost går det att styra kroppen åt ett håll där åderförfettning, diabetes och liknande hälsoproblem inte får överhanden. Den kost som flest forskare pekar ut som hälsosam i längden brukar kallas medelhavsdieten. Mer flytande fett istället för hårt, mycket grönsaker och en hel del fisk på menyn ger förutsättningar för god hälsa. Det finns dock individuella skillnader att ta hänsyn till när det gäller vilken kost som ska rekommenderas.
En mer radikal förändring av kosten, som gränsar till undernäring, har visat sig tydligt förlänga livet på råttor och andra djur och är ett spår i jakten på svar om åldrandet som forskarna följer. Men så kallad kalorirestriktion har hittills inte bevisats fungera för människor, säger professor Brun Ulfhake på Karolinska Institutet.
– Det hela låter ju rimligt. Om du inte eldar på ångloket så hårt kommer maskinen att hålla längre, men så enkelt är det inte. Det har lett till resonemang kring att vi kanske behöver aktivera detta i perioder, vilket har utvecklats till den så kallade 5:2-dieten.
Denna diet, med fem dagars vanligt ätande och två dagar med enbart 500-600 kalorier, har blivit mycket populär för att gå ner i vikt. Kroppens celler slår om till underhållsläge istället för tillväxt när flödet av näring plötsligt upphör. Underhållsläget innebär reparation och bortstädning av dåligt fungerande celler och kan vara ett sätt att skjuta upp åldersförändringar.
Läkemedel stället för diet
Utifrån kunskapen om de processer i cellen som är aktiva när underhållsläget är påslaget försöker forskarna se om det går att styra dessa processer med hjälp av läkemedel. Ett antal ämnen har visat lovande egenskaper, men inget har ännu visat sig ha en avgörande effekt vid användning på människor. Tiotusentals proteiner styr kroppens processer och det är ett komplext pussel att lägga.
Vid sidan av cellernas underhållsläge finns det även andra medicinska spår att följa. Alla celler utvecklas från så kallade stamceller, som kan dela sig och utvecklas till celler som det finns behov av i en vävnad. Stamcellerna tar slut med åren, men genom att transplantera in nya stamceller kan kroppen plötsligt få tillgång till en ny fungerande cellfabrik.
Dessa forskningsframsteg leder till politiska frågeställningar. Framtida terapier som förebygger men inte botar kan komma att vara mycket dyra. Vem ska då få tillgång till dem i en välfärdsfinansierad sjukvård?
För den enskilde kan flödet av livsstilsråd från ny forskning kännas överväldigande och som om det inte vore nog har forskarna visat att så kallade epigenetiska förändringar förs vidare till avkomman. Det innebär att de val du gör i dag kan påverka hur friska dina barn blir på ålderns höst.
Forskning.se bad några aktiva åldrandeforskare om deras bästa, personliga tips för att få en frisk ålderdom.
Brun Ulfhake, anatomiprofessor:
– Jag tycker inte man behöver göra det så märkvärdigt. Vi är gjorda för att användas och det gäller alla våra sinnen, kroppen och hjärnan. Det verkar vara så att vi ska hålla oss inom rimliga gränser, utan överbelastning.
Mats Thorslund, socialgerontolog:
Det finns ett antal teorier, men mycket man inte är säker på. Jag brukar säga, och det är verkligen inte originellt på något vis, du ska inte röka, du ska inte bli tjock, du ska motionera, och om du tål alkohol så är det bra för kärlen att få i sig lite på regelbunden basis. Sedan är det inte bra att vara ensam heller. Man ska vara social.
Boo Johansson, geropsykolog:
Det handlar mycket om fortsatt aktivitet, såväl fysisk, intellektuell som social aktivitet. Att behålla sitt intresse för världen och andra, att ”vara på tårna” och inte säga att: nej jag behöver inte lära mig något nytt, eller använda min kropp. De flesta studier visar att det här är de mest effektiva motmedlen vi har mot ett för tidigt åldrande och även flera sjukdomar.
Yngve Gustafsson, geriatriker:
Akta dig för sjukvården höll jag på att säga. Men i dagsläget är det faktiskt sjukvården som är den största orsaken till att gamla hamnar på akuten. Det gäller att ställa krav, men det är svårt att göra det när man är sjuk. Det finns den här teorin om att 40-talisterna är vana vid att ställa krav, men de vågar inte göra det när de hamnar i en beroendeställning.
Tillfrågade experter:
Brun Ulfhake, professor i anatomi, Karolinska Institutet.
Mats Thorslund, KI, professor i socialgerontologi, verksam vid Aging Research Center – ett forskningscenter som drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Stockholms universitet.
Boo Johansson, professor i geropsykologi, Göteborgs universitet.
Yngve Gustafsson, professor i geriatrik, Umeå universitet.
Skribent: Dag Kättström, frilansjournalist
Redaktör: Agneta Ringaby
