Tema

Åldrandet börjar vid 30

En viktig brytpunkt i åldrandet är när vi får svårt att klara oss utan regelbunden hjälp från andra. Det gör åldrandet till en stor politisk fråga. Forskarna intresserar sig för åldrandet ur många olika perspektiv, för hur vi åldras, men också varför.
– Vi är designade för att köras hårt i max 30 år, säger Brun Ulfhake, professor på Karolinska Institutet.

I Sverige har den offentliga sektorn allt sedan välfärdssamhällets början tagit ett stort ansvar för att åldrandet ska bli jämlikt och värdigt. Det gör åldrandet till en stor politisk fråga.

Forskarna intresserar sig för åldrandet ur många olika perspektiv, för hur vi åldras, men också varför. De som undersöker det normala åldrandet kallas gerontologer. De delar in ämnet i kronologiskt, biologiskt, psykologiskt och socialt åldrande.

Kronologiskt kan åldrandet beskrivas med en siffra, men forskarna är egentligen inte så intresserade av om vi är 60, 85 eller 100 år gamla. Inga individer åldras på samma sätt och i samma hastighet. Kroppar är olika och används olika.

Olika åldrandeprocesser
Fram till 30-årsåldern fungerar de flesta mycket bra rent kroppsligen. Därefter börjar det så sakteliga komma symptom från olika biologiska åldrandeprocesser. När och hur de kommer beror på hur vi lever, vilka gener vi har och även i viss mån hur våra förfäder levde.

Forskning om psykologiskt åldrande utgår från hur hjärnan förändras, vilket påverkar hur vi uppfattar och samspelar med världen. Forskarna undersöker också hur tanke- och känslolivet bemästrar nya villkor när kroppens funktioner blir sämre.

Ett fungerande socialt liv spelar stor roll för hälsan under ålderdomen. Socialgerontologerna tittar till exempel på hur dagens äldreomsorg är organiserad och hur gamla människor blir bemötta av ett samhälle där äldre ofta placeras i samma fack. Människors upplevelser av åldrandet kan också höra samman med hur man själv bemöts som gammal och vilka värden som människor i högre åldrar anses ha.

Cellerna inte beredda på ökad livslängd
Varför händer då allt detta som gerontologerna undersöker? Varför åldras vi? Svaren finns i evolutionen, vår utveckling mot att bli de vi är i dag. Våra gener är historiskt sett anpassade till att klara tuffa miljöer, men cellerna är inte alls förberedda på att hålla igång så länge som vi lever i dag.

– Människan har i tidigare perioder inte levt så länge att åldrandet har varit relevant – tidigare styrdes livslängden mest av infektioner och andra faror. Därför har den genetiska selektionen bara skett på de gener som spelar roll fram tills vi är cirka 30 år, säger Brun Ulfhake, professor på Karolinska Institutet.

– Du kan se det som att vi är designade för att köras hårt i max 30 år. När vi nu minskat det som tidigare påverkade livslängden, blir det märkbart att städpatrullen i cellerna bara städar 80 procent och allt lagas inte. Under de första 20-30 åren spelar det ingen roll, men på den dubbla tiden, då blir det betydelsefullt.

Outvecklad städpatrull
Brun Ulfhake forskar på åldrandet och hör till dem som tror att åldrandets symptom kommer krypande för att cellerna inte har utvecklat några system för att hålla tillräcklig ordning på sig själva. Det har helt enkelt inte behövts, för på 30 år hann vi skaffa barn och säkra deras första år, vilket är målet för vår genetiska programmering. Att någon enstaka farmor eller mormor överlevde och kunde tipsa om hur man klarade torrperioder förr i tiden var bra, men var inte så nödvändigt för artens överlevnad att cellerna utvecklade bättre “städpatruller” för att klara sig längre tid.

Det finns andra forskare som menar att det till och med är så att kroppen har ett system för självdestruktion, att “städpatrullen” är genetiskt programmerad att städa sämre efter 30 för att vi då ska lämna plats åt avkomman och inte konkurrera om maten som är viktigast för yngre munnar. Det tror inte Brun Ulfhake på.

– Det är helt klart att det finns system som reglerar faserna i vår utveckling och det på ett sätt som vi inte förstår oss på i dag, men att det också skulle finnas ett system för avveckling är inte troligt. I så fall borde det ha skett mutationer som gjort att människor inte drabbas av avstängningen, och något sådant har vi inte sett.

Allt längre tredje ålder
Trots “städpatrullernas” brister är det i dag möjligt att leva ett självständigt liv långt upp i åren. Den så kallade tredje åldern, det aktiva livet efter pensionen, blir allt längre. Men till slut kommer den så kallade fjärde åldern, när vi blir beroende av andra. Kroppen går över en gräns och dessa sista år kan vara en rejäl utmaning. Men det är också en del av livet, konstaterar Mats Thorslund, professor i socialgerontologi vid Karolinska Institutet, verksam på Aging Research Center – ett forskningscenter som drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

– Förr eller senare kommer de här åren som vi inte vill ha. Det finns ett gott åldrande som allt fler får ut mer av och det är en oerhörd utveckling som skett under de senaste 50 åren. Men det sjuka skröpliga åldrandet, som de flesta av oss inte ser fram emot. Det kan vi tyvärr inte tänka bort, även om livet skulle kunna förlängas ytterligare.

Tillfrågade experter:
Brun Ulfhake
, professor i anatomi, Karolinska Institutet
Mats Thorslund
, KI, professor i socialgerontologi, verksam vid Aging Research Center – ett forskningscenter som drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Skribent: Dag Kättström, frilansjournalist
Redaktör: Agneta Ringaby

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Åldrandet börjar vid 30

 lästid ~ 4 min