Tema

Aktivitet är receptet för psykisk hälsa

Enligt forskning kan man från samhällets sida göra betydligt mer för att hjälpa människor med psykisk ohälsa. Många äldre upplever att en slags vishet kommer med åren och att förmågan att prioritera rätt blir bättre, men de flesta känner också av att åldrandet ger sämre minne och långsammare mentala processer. Många drabbas också av att inte må bra psykiskt.

Antalet hjärnceller minskar med åren, speciellt i områden som är viktiga för minne och planering. Även kopplingarna mellan hjärncellerna förändras och blir färre, liksom flödena av signalsubstanser. Minnet och de mentala processerna, kognitionen, påverkas tydligast av denna nedgång.

Processen börjar så smått redan i 30-årsåldern. Förmågan att ta in och registrera information försämras inte nämnvärt, däremot går det långsammare att bearbeta information man “håller i huvudet”, i det så kallade arbetsminnet. Episoder i vardagen, det man gör och är med om, blir allt svårare att få tydliga minnesbilder av, men inlärda faktakunskaper finns tillgängliga på samma sätt även med åldrade nervbanor.

Hjärnceller återbildas hela livet
Hjärnan kan kompensera för tillkortakommanden och det finns många som är över 100 år gamla och som kan uppvisa i princip intakta kognitiva färdigheter. Hos andra fungerar det sämre och i bland kan nedgången i hjärnfunktionerna accelerera till det vi kallar demens. Alzheimer är en sjukdom där först minnet och sedan andra funktioner slås ut på grund av att nervcellerna förstörs i stor omfattning.

Tidigare trodde forskarna att hjärnceller inte kunde återbildas, men i dag vet man att det sker nybildning av hjärnceller hela livet. Speciellt i hjärnor som används och är aktiva. För att motverka sämre hjärnfunktioner och hålla minne och mentala processer igång är aktivitet receptet.

– Både fysisk och intellektuell aktivitet är viktigt. De flesta studier visar att det är de mest effektiva motmedlen vi har, säger Boo Johansson, professor i geropsykologi vid Göteborgs universitet

Samtidigt gör ett sämre fungerande system för signalsubstanser som exempelvis dopamin att man som gammal inte har samma drivkraft till aktivitet, påpekar professor Brun Ulfhake på Karolinska Institutet.

Emotionellt stabilare
– När man är liten irrar man omkring till synes helt planlöst. Det är inte bara för att det är kul, det har ett väldigt stort överlevnadsvärde och håller igång unga människor och det där verkar ju tyvärr försvinna när man blir äldre. Då sätter man sig gärna i en bekväm fåtölj och slutar göra det som håller en ung.

Förutom att hjärnans funktioner sakta försämras blir signalerna till hjärnan från våra sinnen sämre. Syn, hörsel, lukt och smak påverkas. Det är lätt att tänka att med all denna nedgång skulle depression vara en naturlig följd, men enligt Boo Johansson är det inte på det sättet.

– Det finns en ångestproblematik hos äldre, men tittar vi på hela spektrat i populationen har vi också folk som mår ytterst bra högt upp i åldern. De tyder på att det inte är ett generellt fenomen utan att det handlar om hur livet ser ut. Att lämna arbetslivet är till exempel en potentiell riskfaktor för en del. Änka/änklingsproblematiken, att bli ensam, är en annan.

När de mentala processerna fungerar sämre kan det också bli tuffare att hantera motgångar och sortera i livets utmaningar. Samtidigt visar forskningen att människor blir mer emotionellt stabila med åren och att det finns goda förutsättningar att hantera de svårigheter som kommer.

Gå att lära gamla hundar sitta
– Det psykologiska åldrandet handlar väldigt mycket om hur vi kan bemästra både inre och yttre förändringar i kroppen. Men i dag är medelåldern ett ideal även en bra bit in i pensionsåldern och vi har en helt annan kravnivå på hälsa och funktion. Det gäller även den psykologiska delen, säger Boo Johansson.

Förskrivningen av antidepressiva mediciner ökar mest i de äldre grupperna, och det menar Boo Johansson beror på att det är den enkla vägen att gå. Han skulle önska att fler gamla med psykiska problem fick samtalsterapi.

– En gång i tiden fick vi lära oss att det inte går att lära gamla hundar att sitta och att det inte går att behandla äldre personer, men forskningen är väldigt entydig om att psykoterapi fungerar för gamla personer och även vid mild demens. Så där kan vi prata om någon slags ålderism i den mening att äldre inte erbjuds den behandling som de kanske skulle må bäst av, säger Boo Johansson.

Tillfrågade experter:
Boo Johansson, professor i geropsykologi , Göteborgs universitet.
Brun Ulfhake
, professor i anatomi, Karolinska Institutet.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Aktivitet är receptet för psykisk hälsa

 lästid ~ 3 min