Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 maj 2014

Protein försvarar hjärnan vid Parkinsons sjukdom

Vid Parkinsons sjukdom förtvinar de dopaminproducerande nervceller som styr vår motorik. Forskningen för att ta fram nya behandlingar riktar därför oftast in sig på att rädda eller återställa just dessa celler. I en studie från Lunds universitet angriper forskare sjukdomen från ett annat håll, genom att tidigt aktivera hjärnans ”totalförsvar”. Stimulans av ett specifikt protein, Sigma-1 receptorn, sätter igång ett batteri av självläkande effekter som bromsar sjukdomsförloppet och samtidigt återställer den motoriska funktion som gått förlorad. Resultaten är visade genom studier på möss, men kliniska prövningar med studier på patienter ligger inte långt bort.

Genom att stimulera det mångsidiga proteinet kan forskarna aktivera flera försvarsmekanismer, samtidigt. Olika kopplingsvägar mellan nervceller förstärks, inflammationen går ner, produktionen av nervskyddande ämnen ökar och dopaminnivåerna stiger. Resultaten, som nu publiceras i tidskriften Brain, visar på en markant förbättring av de motoriska symtomen.

Substansen redan godkänd
Proteinet är sedan tidigare känt för att vara aktivt i flera skyddande processer i hjärnan men har aldrig tidigare testats i samband med Parkinsons sjukdom. Olika studier kopplade till stroke och ALS har redan visat positiva resultat och ett biotechföretag i USA kommer snart inleda kliniska försök på Alzheimerspatienter. Att substanser som stimulerar detta protein har godkänts för kliniska prövningar ger ett stort försprång, menar Angela Cenci-Nilsson, forskargruppsledare och professor vid Lunds universitet.

– Det är en enorm vinst att dessa substanser redan är godkända och testade på människa. Vi vet alltså redan att kroppen tolererar denna behandling och i teorin skulle därför kliniska prövningar för Parkinsons sjukdom kunna börja omgående.

Utnyttjar inbyggda försvarsmekanismer
Att utnyttja hjärnans inbyggda försvarsmekanismer är ännu en ganska ovanlig tanke inom parkinsonforskningen. Angela Cenci Nilsson menar dock att måltavlorna för framtidens terapier är på väg att bli fler i takt med att vi lär oss alltmer om sjukdomens komplexa påverkan på flera olika strukturer i hjärnan.

– Proportionerligt är den motoriska förbättringen vi ser här mycket större än själva återhämtningen av dopaminnivåerna. Vi tror att detta beror på att vi har kunnat skydda hjärnan mot en serie indirekta konsekvenser som dopaminförlusten ger. Exempelvis skador på flera andra nervbanor och omgivande celler som tappar synapser, sekundära effekter som en sådan här behandling kan hjälpa till att reparera.

Kliniska studier inom nära framtid
Behandlingen visade sig betydligt mer effektiv när den sattes in tidigt i sjukdomsförloppet, innan den mest aggressiva fasen av nervcellsdöd tagit sin början. Som framtida terapi skulle den därför behöva sättas in så tidigt som möjligt efter diagnos för att ge maximal sjukdomsbromsande effekt.

– Nu hoppas vi att vi kan ytterligare belägga de positiva effekterna av denna behandling för att så snart som möjligt kunna inleda kliniska prövningar, avslutar Angela Cenci Nilsson.

Text: JENS PERSSON

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 2 maj 2014. Artikeln är publicerad i tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera