Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

21 mars 2012

Öring och lax från Vänern behöver skyddas

Vänerns unika lax- och öringstammar i Gullspångsälven och Klarälven har förändrats sedan 1960-talet. Det visar en omfattande genetisk kartläggning som SLU-forskare gjort. Trots att förändringarna i flera fall varit påtagliga återstår så tydliga stamskillnader att de även fortsättningsvis bör betraktas som genetiskt unika och skyddsvärda.

Vänerns unika lax- och öringstammar i Gullspångsälven och Klarälven har förändrats sedan 1960-talet. Det visar en omfattande genetisk kartläggning som SLU-forskare gjort. Trots att förändringarna i flera fall varit påtagliga återstår så tydliga stamskillnader att de även fortsättningsvis bör betraktas som genetiskt unika och skyddsvärda.

Vänern har två av världens få kvarvarande bestånd av insjölevande lax samt ett antal storvuxna öringstammar. Dessa har länge varit viktiga för fisket. Sedan 1800-talet har omfattande exploatering av deras lek- och uppväxtområden i tillrinnande vattendrag kraftigt försämrat förutsättningarna. En majoritet av de ursprungliga laxfiskstammarna är därför idag utdöda. Det finns fortfarande vild produktion av lax och öring i Klar- och Gullspångsälvarna men de kvarvarande stammarna är mycket svaga.

Bortfallet som orsakats av vattenkraftsutbyggnad kompenseras genom en omfattande odlings- och utsättningsverksamhet. Försvagade vilda bestånd och odlingsverksamhet, där antalet avelsfiskar varit lågt och stamkorsningar förekommit, kan misstänkas ha påverkat stammarnas genetiska sammansättning.

För att få svar på hur stora förändringar som skett har SLU, tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Karlstad universitet, genomfört en omfattande genetisk kartläggning av laxen och öringen i Vänern. Genom att jämföra genetisk information som extraherats från fjällprover, insamlade under tidigare decennier, med nutida material har det varit möjligt att analysera hur stammarna förändrats över tiden.

Resultaten från studien visar att Gullspångsälvens och Klarälvens lax- och öringstammar har förändrats sedan 1960-talet. De främsta orsakerna är att fiskar av de naturliga stammarna korsats, både avsiktligt och oavsiktligt, samt att det funnits för få föräldrafiskar. Exempelvis har andelen ”ursprungliga gener” hos dagens Gullspångslax skattats till endast ca 70 %, vilket motsvarar ett tillskott av omkring 6–9 % ”Klarälvsgener” per generation sedan 1960-talet – en mycket hög nivå.

Resultaten är således mycket bekymmersamma. Att bevara de vilda stammarna och revidera den nuvarande odlings- och utsättningsverksamheten är en grundförutsättning för att skapa ett långsiktigt hållbart laxfiske i Vänern. I rapporten ges rekommendationer för hur man på ett mer effektivt sätt ska kunna skydda och bevara Vänerstammarnas genetiska status.

KONTAKTPERSONER
Alfred Sandström: 010-478 42 41, alfred.sandstrom@slu.se
Johnny Norrgård: tel 0761-350 266, johnny.norrgard@kau.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera