Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 december 2011

Sensationellt fågelfynd i Kina

Per Alström från ArtDatabanken vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, upptäckte tillsammans med kinesiska kollegor ett häckningsområde för den nästan helt okända svartstrupiga näktergalen Luscinia obscura. Området finns i Qinlingbergen i Shaanxi-provinsen, i den nordliga delen av centrala Kina.

Sju sjungande hanar observerades i somras, dels i nationalparken Foping och dels i nationalparken Changqing. Detta motsvarar nästan det sammanlagda antalet exemplar som observerats i världen av denna art sedan den upptäcktes för omkring 125 år sedan. Fåglarna höll till i täta bambusnår i bergen på 2 400–2 500 meters höjd.

I slutet på 1800- och i början av 1900-talet insamlades ett 10-tal svartstrupiga näktergalar under häckningstid på två platser i provinserna Gansu och Shaanxi, också i den nordliga delen av centrala Kina. Därefter har endast ett fåtal, i huvudsak obekräftade, fynd gjorts på tänkbara häckningsplatser eller under flyttning i provinserna Sichuan och Yunnan i centrala respektive södra Kina.
Hanen av den svartstrupiga näktergalen påminner om hanen av den i norra Sverige häckande blåhaken Luscinia svecica, men har kolsvart strupe och bröst, gråare ovansida och vita istället för rödbruna stjärtteckningar. Honan anses ha ljust brun strupe och bröst, men faktum är att inga helt säkerställda fynd av honor föreligger.

Sången är karaktäristisk och består av korta, snabba strofer med visslingar och hesa ljud; stroferna yttras med några sekunders mellanrum. Flera exemplar av fågeln spelades in av forskarna. Två av dessa inspelningar görs nu fritt tillgängliga (länk nedan) för att underlätta framtida inventeringar och studier av denna mycket dåligt kända fågelart.

Kontakt
Dr Per Alström, ArtDatabanken, SLU Uppsala.
E-post: per.alstrom@slu.se Tel: 070-454 6965.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera