Ny forskning ökar kunskapen om ADHD

– Det här tyder på att fler signalsubstanser är påverkade vid ADHD, och det skulle i framtiden kunna öppna vägen för andra läkemedel än de som används i dag, säger Jessica Johansson som presenterar sina forskningsresultat i en avhandling i medicin vid Örebro universitet.

Jessica Johansson ingår i en forskargrupp som har kartlagt en del av de cellbiokemiska förändringar som ligger bakom funktionsnedsättningen ADHD och andra neuropsykiatriska funktionshinder och sjukdomar.

– Jag brukar säga att jag forskar på psykiska sjukdomar och funktionshinder på cellnivå. Många av dessa antas bero på för låga nivåer av viktiga signalsubstanser i hjärnan, och då kan cellbiokemiska analyser hjälpa oss att förstå de processer som orsakar förändringarna.

Lägre transport av viktiga ämnen
För att hjärnan ska kunna tillverka de substanser som krävs för att skicka signaler, är den beroende av att olika aminosyror transporteras in i hjärnan. När det gäller ADHD har Jessica Johansson studerat aminosyrorna tyrosin och tryptofan, som hjärnan använder vid tillverkningen av signalsubstanserna dopamin, noradrenalin och serotonin.

Genom att analysera en viss typ av bindvävscellers (så kallade fibroblaster) förmåga att transportera dessa ämnen, kan forskarna även dra slutsatser om hur väl transporten in i hjärnan fungerar. Resultaten av denna undersökning visar att transporten av tryptofan är lägre hos barn med ADHD, jämfört med barn utan diagnosen.

– Det innebär troligen att hjärnan producerar mindre serotonin. Hittills har man framför allt fokuserat på signalsubstanserna dopamin och noradrenalin vid den medicinska behandlingen av ADHD. Men om även brist på serotonin är en bidragande orsak, kan det krävas andra läkemedel för en framgångsrik behandling.

Bipolär sjukdom
Den mest oväntade upptäckten i studien var dock den kraftigt minskade mängden av den så kallade acetylkolinreceptorn hos barnen med ADHD. Den fungerar som ett mottagarprotein för att signalämnet acetylkolin och är därför nödvändig för viktiga signaler som rör bland annat uppmärksamhets- och inlärningsfunktioner. Läkemedel som förstärker acetylkolineffekten används till exempel i behandlingen av Alzheimers sjukdom.

Jessica Johansson har även studerat de biokemiska förändringarna vid bipolär sjukdom (tidigare kallad manodepressiv sjukdom), eftersom det finns paralleller mellan ADHD och bipolär sjukdom. Här var det i stället transporten av aminosyran tyrosin som var störd, vilket tyder på en minskad produktion av signalämnena dopamin och noradrenalin.
– Eftersom vi redan tidigare har sett samma sak hos patienter med schizofreni, är det en indikation på att de båda sjukdomarna har samma avvikande aminosyratransport, som orsakas av en gemensam genetisk variation.

För mer information, kontakta Jessica Johansson, 019-30 39 19 eller 0707-31 01 43.