Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

26 oktober 2011

Nya metoder för att behandla Alzheimers

Flera potentiella läkemedel mot Alzheimers har visat sig ha god effekt på möss. Inget av dem fungerar på människa. Ledande forskare vid Sahlgrenska akademin lanserar nu helt nya metoder för att diagnosticera och behandla demenssjukdomen.

De senaste årens forskningsframsteg har gett en detaljerad kunskap om de molekylära mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. I fokus står ett enzym kallat beta-amyloid, som bildas från ett särskilt protein i hjärnan. Den rådande hypotesen är att proteinet klumpar samman och omvandlas till plack, vilket skadar hjärnans nervceller och orsakar Alzheimers karaktäristiska symtom.

Amyloid-teorin har omsatts till ett flertal potentiella läkemedel, där man genom att bromsa plackbildningen har försökt bromsa sjukdomens utveckling. Men flera stora kliniska prövningar visar att denna typ av läkemedel inte har någon effekt.

Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av världens främsta demensforskare, leder nu forskningen om nya Alzheimersmediciner i en helt ny riktning.

– Det är viktigt att hela tiden ifrågasätta forskningsresultat, även inom Alzheimerforskningen. För att göra detta måste vi ta fram helt nya analysmetoder, säger Kaj Blennow.

Lösningen ligger enligt Kaj Blennow och hans forskarkollegor i att kunna prova olika läkemedel direkt hos levande patienter, istället för som hittills på möss.

– De musmodeller som används idag har en mycket osäker koppling till den vanligaste formen av Alzheimer. Det visar sig inte minst när de potentiella läkemedlen prövas på människor. Vi har idag identifierat över 100 molekyler som minskar plackbildning hos möss med Alzheimer, men de har tyvärr inte lett till ett enda läkemedel som bromsar sjukdomen hos patienter, säger Kaj Blennow.

Kaj Blennow och hans forskarkollegor på Neurokemi Lab försöker istället ta fram analysmetoder där de med hjälp av så kallade biomarkörer följer biokemiska förändringar direkt hos patienter med Alzheimers. Förhoppningen är att biomarkörerna ska kunna användas både för att ställa en korrekt och tidig diagnos, och för att kunna påvisa och följa effekten av nya läkemedel.

– Våra studier på patienter med Alzheimer och andra ålderrelaterade sjukdomar talar för att enzymet beta-amyloid kanske inte är den direkta orsaken till sjukdomen, utan det kan vara kroppens och hjärnans sätt att reagera på olika typer av belastningar. Detta kan helt förändra hur man ser på sjukdomen och vara av avgörande betydelse för framtida behandling, säger Kaj Blennow.

För mer information:
Professor Kaj Blennow, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, telefon: 031—343 1791, 0761—073 835, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se   

Kontaktinformation
FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar och drabbar mer än 100 000 personer i Sverige varje år. Sjukdomen orsakas av sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som framförallt påverkar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död, och innebär ett stort lidande för patienter och anhöriga och enorma kostnader för samhället.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera