Ungas hälsa, utanförskap och återkomst på arbetsmarknaden
För knappt ett år sedan fick professorerna Peter Währborg och Patrik Grahn vid SLU i Alnarp medel från regeringen för att kartlägga bakgrunden till det höga antalet aktivitetsersättningar. Denna ersättning från försäkringskassan kallades tidigare förtidspension och utbetalas till personer under 30 år som på grund av sjukdom saknar arbetsförmåga.
– Det har varit ett digert arbete som vi fått genomföra under ganska kort tid, men också lärorikt och med lite oväntade resultat, säger Peter Währborg som varit huvudansvarig för studiens genomförande.
I sin rapport, Tillbaka – om ungas hälsa, utanförskap och återkomst på arbetsmarknaden, konstaterar Währborg och Grahn att det behövs bättre rehabiliteringsinsatser, och gärna ”grön rehabilitering” för de unga som hamnat i aktivitetsersättning. En ny och anpassad form av naturunderstödd rehabilitering föreslås eftersom man har goda erfarenheter av detta vid SLU i Alnarp.
Rapporten är i huvudsak baserad på statistiska uppgifter från Försäkringskassan, men också från flera andra myndigheter och egna intervjuer.
– Ett oväntat fynd var att över 90 procent av de nybeviljade aktivitetsersättningarna under de senaste åren har betalats ut till 19-åringar, säger Peter Währborg. Skälet till detta är att de får denna ersättning på grund av förlängd skolgång”, berättar han vidare.
Lagen medger nämligen att ”en försäkrad som på grund av funktionshinder ännu inte avslutat sin skolgång på grundskolenivå och gymnasial nivå har rätt till aktivitetsersättning under den tid skolgången varar oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller inte”. Sedan detta tillägg i lagstiftningen tillkom 2003 har antalet utbetalda aktivitetsersättningar ökat kraftigt.
Denna konstruktion är delvis vilseledande med avseende på allmänhetens förståelse för aktivitetsersättningen och de förändringar som äger rum i dess utveckling, skriver man i rapporten.
I övrigt domineras aktivitetsersättningens mottagare av unga med psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsans natur är i många avseenden oklar, även om viss, men alltför liten kunskap finns om de exakta bakomliggande orsakerna. Av de som får den lägsta ersättningen därför att de inte haft ett jobb eller kommit ut på arbetsmarknaden, dominerar psykisk utvecklingsstörning och beteendestörningar (t ex ADHD) som orsak till aktivitetsersättningen.
I gruppen med inkomstrelaterad ersättning, dvs de som varit i arbete, är det snarare depression, ångest och stressrelaterade tillstånd som dominerar.
Kontaktpersoner:
Professor Peter Währborg, SLU Alnarp, peter.wahrborg@slu.se, tel. 0734 – 281940
Professor Patrik Grahn, SLU Alnarp, patrik.grahn@slu.se, tel. 040 – 41 54 25 eller 0702 – 585512
