Träning av hjärnan skärper minnet på sikt

En obesvarad fråga sedan mer än 100 år är varför vi efter träning ibland blir bättre också på otränade uppgifter. Ingen har tidigare utgått från hjärnaktivering för att studera detta närmare, och i avhandlingen används magnetresonansteknik (fMRI, funktionell hjärnavbildning) för att undersöka vilka områden och system i hjärnan som är inblandade vid arbete med både tränade och otränade uppgifter.

Med ett datorbaserat träningsprogram för uppdatering av vad vi håller i minnet för stunden studerades prestationen hos unga (20-30 år) och äldre (mer än 65 år) personer före och efter träning.

Hos unga aktiverades delar av främre hjärnbarken vid träning på en bokstavsbaserad uppdateringsuppgift, en icke-tränad sifferuppgift med krav på uppdatering och en icke-tränad uppgift utan uppdateringskrav. Dessutom aktiverades striatum (en samling nervkärnor mitt i hjärnan) vid de uppdateringskrävande momenten.

Både unga och äldre blev tydligt bättre på tränade uppgifter efter fem veckor. Effekterna på otränade uppgifter var däremot begränsade, men i den yngre gruppen noterades en överförd förbättring till ett annat test med krav på minnesuppdatering.

Gemensamt för uppgifterna med prestationsförbättring var att de aktiverade striatum. Efter träning ökade aktiviteten i striatum under den tränade uppgiften hos både äldre och yngre, dessutom också under den icke-tränade uppdateringsuppgiften för de yngre. De äldre presterade till att börja med sämre än de unga, men efter bara fem veckor av träning presterade de över den nivå unga hade initialt, och den nivå de själva uppskattningsvis hade för 40 år sedan.

Sammantaget tyder fynden på att en förbättring i otränade uppgifter är möjlig när både de tränade och de icke-tränade uppgifterna engagerar specifika och överlappande hjärnsystem. Detta är något att ta hänsyn till när man sammanställer tränings- och rehabiliteringsprogram. Striatum är en nyckelregion när det gäller att uppdatera arbetsminnet, och åldersförändringar där kan hämma träningseffekterna både på tränade och otränade uppgifter.

En viktig fråga är om de positiva effekterna håller i sig över tiden. Vid ett uppföljande test ett och ett halvt år efter avslutad träning fanns effekterna kvar hos både unga och äldre.

Förbättringen vid den otränade uppdateringsuppgiften hos de unga deltagarna kvarstod också, vilket tyder på att den underliggande processen med minnesuppdatering förbättrats av träningen.

Erika Dahlin är född och uppvuxen i Sundsvall. Hon har tidigare läst det kognitionsvetenskapliga programmet vid Umeå universitet, och kommer direkt efter disputationen att börja arbeta vid Hjälpmedelsinstitutet i Stockholm. Hon kan nås på tel. 070-395 36 26, e-post erika.dahlin@physiol.umu.se

Fredagen den 13 november försvarar Erika Dahlin, Inst. för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Train your Brain – Updating, Transfer, and Neural Changes (Träning av hjärnan – uppdatering, transfereffekter och neurala korrelat).

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal BiA201, Biologihuset.

Fakultetsopponent är prof. Torkel Klingberg, Karolinska institutet.