Avhandling ökar förståelsen för hur immunförsvaret kan aktiveras
Linda Andersson har studerat dendritiska cellers förmåga att bland annat ta prov på sin omgivning. Att förstå hur celler tar upp material och vad som händer inuti cellerna kan till exempel underlätta utvecklingen av nya vacciner. Linda Andersson disputerar på sin avhandling ”Endocytosis by human dendritic cells” vid Malmö högskola.
– Immunförsvaret är en stor och viktig del av oss själva och de dendritiska cellerna har stor betydelse för aktiveringen av immunförsvaret, säger Linda Andersson. En uppgift för immunförsvaret är att skydda kroppen mot infektioner. De dendritiska cellerna har en unik förmåga att ta upp prov från sin omgivning och behandla materialet, genom s k endocytos. I min studie har jag undersökt vad som påverkar de dendritiska cellernas endocyterande förmåga.
För att studera de dendritiska cellernas endocytosförmåga har Linda Andersson använt sig av zeolitpartiklar, genom vilka olika biomolekyler förs in i cellen. Genom zeoliterna kan man sedan följa olika vägar och vad som sker inuti cellen.
– Resultatet visar att zeoliter är ett användbart verktyg för att studera endocytos och att det finns skillnader mellan olika dendritiska celler, säger Linda Andersson. En metod har utvecklats för att studera de tidiga händelserna i cellernas endocytosmekanism. Nu kan man gå vidare och se på andra processer och andra typer av celler.
Zeoliter är en typ av kiselpartiklar som har egenskapen att på ett enkelt sätt binda olika typer av molekyler, t ex antikroppar och andra proteiner. Typen av molekyl och molekylernas laddningar och mängd påverkar cellernas endocytosförmåga.
Dendritiska celler förekommer på olika ställen i kroppen, t ex i hud, slemhinnor, mjälten och cirkulerande i blodet. Linda Andersson har valt att studera de celler som finns i blodet. I hennes studie har dendritiska celler från blodet jämförts med dendritiska celler som framtagits in vitro, dvs från en odling i en artificiell miljö. Dendritiska celler är ovanligt förekommande i blodet. Genom in vitro-odling kan man på ett enkelt sätt få fram många dendritiska celler.
– Skillnaderna i endocytosförmåga mellan dessa två typer av celler var stora, säger Linda Andersson. Det är viktigt att poängtera eftersom in vitro-celler används bland annat för att utveckla nya vacciner. Cellerna från blodet var bättre på att ta upp partiklar medan in vitro-cellerna var bättre på att ta upp proteinaggregat och lösliga molekyler.
Linda Anderssons avhandling bidrar till en ökad förståelse för hur de viktiga dendritiska cellerna fungerar.
– Jag hoppas att den metod som utvecklats i min studie kan användas för att generera mer kunskap om vägarna för endocyterat material och de dendritiska cellernas förmåga att känna igen och ta upp kroppseget respektive främmande material, säger Linda Andersson.
Avhandlingens titel: Endocytosis by human dendritic cells
Avhandlingens författare: Linda Andersson, Malmö högskola
Fakultetsopponent: Professor Hans Tapper, Lunds universitet
Tid och plats för disputationen: lördag 7 mars 2009 kl 10.00 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.
Text och foto: Mikael Matteson
Kontaktinformation
Linda Andersson, tel 040-665 79 57, 0704-94 33 31
e-post: linda.andersson@mah.se
Avhandlingen distribueras av Holmbergs i Malmö AB, tel 040-660 66 00 Hemsida: www.holmbergs.com