Svensk alkoholpolitik påverkar och påverkas av EU
Den politiska viljan att fokusera på restriktiva alkoholpolitiska åtgärder har minskat sedan Sverige blev medlem i EU. Möjligheterna att göra det har också blivit färre. Bland annat genom att införselkvoterna har höjts och att monopolen på import, export, produktion och partihandel av alkohol har försvunnit genom anpassningen till reglerna på den inre marknaden. Samtidigt har Sverige fört in folkhälsoaspekten på EU:s alkoholpolitiska dagordning. Det visar Jenny Cisneros Örnberg vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet i en avhandling som läggs fram inom kort.
– Förändringarna i svensk alkoholpolitik grundar sig både på internationella påtryckningar och generella förändringar i perspektiv inom landet, säger Jenny Cisneros Örnberg.
I sin studie har hon funnit stöd för att svenska myndigheter har influerat EU, genom att sätta alkohol på agendan. Det har man gjort bland annat genom att erbjuda påtryckningar och ekonomisk stöd och därigenom försäkrat sig om att alkohol har blivit en prioriterad folkhälsofråga.
– Det växande intresset för alkohol som en hälsofråga inom EU har gjorts möjlig genom en utökad kompetens på området, ett ökat samarbete mellan medlemsstaterna och en harmoniseringstrend vad gäller konsumtionsnivåer, policyutveckling och syn på alkohol, säger Jenny Cisneros Örnberg.
Tidigare forskning på alkoholområdet har framför allt fokuserat på de förändringar som tvingats fram genom EU-medlemskapet. Den här studien visar dels att Sverige även genomgått förändringar som inte kan kopplas till EU medlemskapet och dels att Sverige på ett aktivt sätt har försökt att introducera alkohol som en folkhälsofråga på EU:s agenda.
– Exempel på förändringar är utökade öppettider på Systembolaget och fler utdelade alkoholtillstånd. Vad det gäller Sveriges roll som påverkare var alkoholen en prioriterad folkhälsofråga under Sveriges ordförandeskap 2001 där bland annat beslut togs om att en EU-gemensam alkoholstrategi skulle författas. Och i oktober 2006 antogs den gemensamma strategin av EU-kommissionen, säger Jenny Cisneros Örnberg.
I sin avhandling har Jenny Cisneros Örnberg, undersökt Europeiseringen av svensk alkoholpolitik under åren 1995-2006. Avhandlingen studerar både formella och informella förändringar, det vill säga både förändringar i lagar och regler och förändringar om hur alkohol uppfattas politiskt, både i Sverige och inom EU. De formella och informella nivåerna ses som sammanlänkande, där synen på alkohol, om det betraktas som en folkhälso- eller en handelsfråga, och hur problemen och lösningarna ser ut påverkar möjligheterna att fatta gemensamma beslut på området.
I avhandlingen analyserar Jenny Cisneros Örnberg olika tolkningar av den svenska regeringens agerande i alkoholinförselfrågan, samt hur de svenska myndigheterna först genom forskning och senare genom formellt beslutsfattande under det svenska ordförandeskapet 2001, har arbetat för att alkohol ska ses som en folkhälsofråga inom EU. Slutligen studeras de nordiska detaljhandelsmonopolen för alkohol i en komparativ analys över hur dessa har utvecklats och reagerat på nationella och internationella påtryckningar.
Disputationen äger rum den 30 januari klockan 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet, Svante Arrhenius väg 8C. Opponent är professor Bengt Jacobsson, Södertörns högskola.
Avhandlingens titel: The Europeanization of Swedish alcohol policy. Introduktionskapitlet samt den svenska sammanfattningen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8411
Ytterligare information
Jenny Cisneros Örnberg, SoRAD, Stockholms Universitet, tfn 08-16 36 03, 073-937 10 43,
e-post: jenny.cisneros@sorad.su.se
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se
