Artikel från Umeå universitet
27 mars 2008

Mekanism som bromsar immunförsvarets nedbrytning av blodceller kartlagd

Ytproteinet CD47 spelar en viktig roll vid regleringen av blodcellsomsättningen, visar Mattias Olsson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 4 april. Resultaten kan få betydelse för behandlingen av vissa blodsjukdomar där immunförsvaret är inblandat.

CD47 finns på ytan av alla celler i kroppen och fungerar som en viktig signal till immunförsvaret genom att motverka upptag av kroppsegna celler. CD47 kan därför liknas vid en ID-bricka. Saknas den identifieras cellen som obehörig och elimineras av immunförsvarets makrofager (storätarceller). I avhandlingen visas hur denna skyddande mekanism påverkar makrofagers upptag av blodplättar och röda blodkroppar.

Immunförsvaret har till uppgift att oskadliggöra kroppsfrämmande celler som bakterier. Det är av yttersta vikt att immunförsvaret kan skilja på kroppseget och främmande. Misslyckas det kan autoimmuna sjukdomar uppstå, där immunförsvaret förstör kroppens egna celler och vävnader, i många fall genom att producera speciella proteiner, antikroppar, som kan fästa till ytan på kroppens celler. Dessa antikroppar kan sedan kännas igen av makrofager, vilket leder till snabbt upptag och nedbrytning av de antikroppsbeklädda cellerna. Både blodplättar och röda blodkroppar med antikroppar på sin yta löper ökad risk att tas upp av makrofager, men proteinet CD47 ger ett viktigt skydd som är helt beroende av mängden CD47 på cellytan.

Signalen som hindrar makrofagen att ta upp celler med CD47 genereras av proteinet SIRP som finns på makrofagens cellyta. När CD47 på en frisk cell binder till SIRP på makrofagerna identifierar sig cellen som kroppsegen och undgår på så vis att bli uppäten. Saknas CD47 kan SIRP inte ge någon hämmande signal och cellen tas upp och oskadliggörs. Den hämmande signal som motverkar upptag av kroppsegna celler visar sig vara begränsad till det område av makrofagen där den har kontakt med cellen. Samma makrofag kan samtidigt vara i kontakt med andra celler som saknar CD47, vilka effektivt tas upp, medan de kroppsegna cellerna skonas.

Makrofager kan på flera sätt få signaler om att en cell i omgivningen ska tas upp, beroende på hur makrofagen binder in till den främmande cellen. Förutom att ta upp kroppsfrämmande celler, ska makrofagerna även ta upp gamla uttjänta kroppsegna celler. Åldrade röda blodkroppars yta förändras så att de lättare kan tas upp av makrofagerna. Avhandlingsarbetet visar att upptaget av åldrade och skadade röda blodkroppar inte hämmas av CD47 på samma sätt som upptaget av celler som har antikroppar på sin yta. Detta är sannolikt av stor betydelse för att underlätta den stora omsättning av röda blodkroppar som naturligt sker i kroppen.

De nya kunskaperna kan på sikt leda till förbättrade möjligheter att förhindra nedbrytning av blodceller i samband med autoimmuna blodsjukdomar, men ökar också förståelsen kring de mekanismer som reglerar upptag och nedbrytning av åldrade uttjänta röda blodkroppar.

Fredag 4 april försvarar Mattias Olsson, Inst. för integrativ medicinsk biologi, histologi med cellbiologi, sin avhandling med titeln Role of the CD47/SIRP-alfa-interaction in regulation of macrophage phagocytosis.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Biologihuset, sal BiA201, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Hans Tapper, Lunds universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1574

Kontaktinformation
Mattias Olsson nås på e-post mattias.olsson@histocel.umu.se eller telefon 090-786 63 15.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera