Samverkan i arbetslivet hotas av ekonomisk ensidighet
Medbestämmandekulturen i Sverige har varit en strategisk fördel i konkurrensen på den internationella marknaden. Nu måste den utvecklas om den skall fortsätta att fylla sin funktion. Den slutsatsen drar fyra forskare i en forskningsrapport som ser tillbaka på medbestämmandelagens (MBL) trettio år. Vare sig de högt uppskruvade förväntningarna eller farhågorna som fanns när lagen antogs med stort buller och bång har besannats. Lagen har varit en föränderlig ram för samverkan i arbetslivet under tre decennier med starkt skiftande ekonomiska förutsättningar. Snarare än ett hinder för flexibilitet är den en förutsättning.
Många traditionella svenska konkurrensfördelar kommer snart att vara överspelade, tror professor Casten von Otter. Företag över hela världen har tillgång till samma teknologi, vårt kunskapsövertag utmanas i bl.a. Indien och Kina. Sociala system som underlättar samarbete och kreativitet – effektiva sociala system – tar däremot lång tid att bygga upp. De förutsätter en social utjämning som länder utan våra traditioner har svårt att hämta in. Attityder är sega.
Inget har utmanat samverkanskulturen så mycket som att de finansiella makthavarna betraktar arbetskraft som en rörlig i stället för en fast kostnad. Tidigare var en välutbildad och trygg arbetskraft en viktig del av företagets värde. I dag är det förmågan att snabbt sänka arbetskraftskostnaderna när efterfrågan viker som belönas av börsen. Det får till följd att man i alla avseenden premierar flexibla arrangemang, i stället för en långsiktighet och stabilitet som är en förutsättning för att utveckla en engagerad och kunskapsmässigt sofistikerad arbetskraft.
Fil dr Klas Levinson redovisar tre enkätundersökningar om parternas inställning till medbestämmande. På det hela taget visas en ljus bild av samverkan i både offentlig och privat sektor. Levinsons undersökningar visar dock att den långsiktiga trenden är en minskad samsyn mellan arbetsgivaren och de fackliga och ett något svagare stöd för modellen.
Utvecklingen från en “förhandlingskultur” till en “samverkanskultur” inom den offentliga sektorn är föremålet för statsvetardocenten Jan Wallenbergs bidrag. Han konstaterar att denna tendens möter stora svårigheter inom den regelstyrda offentliga verksamheten. Vill man dra full nytta av samverkan krävs en systematisk reformverksamhet som inte bara berör arbetsrätten utan också förvaltningssystemet.
I det fjärde bidraget jämför docenten i företagsekonomi Tony Huzzard vår utveckling med den mer individualistiska som utvecklats i Storbritannien sedan Thatcher. Han finner att tillämpningen av EU:s direktiv leder dess arbetsliv i en mer nordisk riktning. Kampen mellan medbestämmande och marknadsmässighet går vidare.
Boken “Medbestämmande i det nya arbetslivet” är författad av fyra forskare som var verksamma vid Arbetslivsinstitutet till dess nedläggning 2006. Den är nummer ett i serien “Arbetsliv i omvandling”, sedan denna tagits över av Växjö universitetet från Arbetslivsinstitutet.
Kontaktinformation
För beställning av skriften kontakta förlaget: info@hellmansforlag.se eller beställ via vår hemsida: www.vxu.se/svi/aio.
Författarna:
Klas Levinson: klas.levinson@telia.com, 0705 174134
Jan Wallenberg: info@janwallenberg.se, 076 3489216
Casten von Otter: Casten.vo@gmail.com, 0175 91140
Tony Huzzard: Tony.Huzzard@fek.lu.se, 070 2393412
Kontaktperson på Växjö universitet:
Annica Olsson, redaktionssekreterare, annica.olsson@vxu.se, 0470 – 70 80 05
