Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 oktober 2007

Bakterier, parasiter och virus förändrar vårt medfödda immunförsvar

Bakterier, parasiter och virus har på olika sätt påverkat människans genetiska uppsättning av vårt så kallade ospecifika immunförsvar; det medfödda immunförsvar som är kroppens första försvar mot sjukdomar. En variant av en immunreceptor som skyddar mot malaria är vanlig i afrikanska populationer, medan en annan variant som skyddar mot bakterieinfektioner är vanligare hos andra populationer. Det visar ny forskning vid Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Människans medfödda ospecifika immunsförsvar är det som först skyddar oss mot olika sjukdomsalstrande organismer. När dessa organismer kommer in i kroppen binder de till olika molekyler som sitter på celler inblandade i det ospecifika immunförsvaret. De först upptäckta molekylerna var de så kallade “Toll-like”-receptorerna (TLR). TLR4 är en sådan receptor som binder till vissa komponenter från vissa typer av bakterier, svampar och malariaparasiter. Tidigare data har visat att det finns två genetiska varianter av TLR4.

– Vi har testat om exponering för olika sjukdomsalstrande organismer evolutionsmässigt kan ha påverkat uppkomsten av dessa genetiska varianter. För att reda ut detta gjorde vi en genetisk analys av TLR4 i ett stort antal olika afrikanska, europeiska och asiatiska populationer, säger Marita Troye-Blomberg, professor i immunologi vid Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet.

– Våra data visade att de olika genetiska varianterna av TLR4 varierande i de olika världsdelarna. En variant var mycket vanlig i afrikanska länder, speciellt där det finns mycket malaria. Hos européer fann vi bägge varianterna, medan de flesta asiatiska och amerikanska grupper vi testade hade ökat uttryck av den vildtypen, säger hon.

För att bättre förstå relevansen av sin upptäckt gjorde forskargruppen funktionella studier där de fann att den varianten som fanns hos afrikaner inducerade höga nivåer av inflammatoriska faktorer; ett viktigt försvar mot malaria.

– Andra forskare har tidigare visat att förhöjda inflammatoriska svar kan vara farligt vid blodförgiftning och vi tror att detta skulle vara anledningen till att den inflammatoriska genetiska varianten inte finns hos individer som lever i områden där det inte finns malaria, säger Marita Troye-Blomberg.

Gruppens slutsats är att människans ospecifika immunförsvar genom evolutionen har påverkats av vilka virus, bakterier eller parasiter vi utsatts för och att detta går att följa globalt hos individer som under tidens lopp vandrat ut från Afrika.

Fakta om det ospecifika immunförsvaret:
Det ospecifika immunförsvaret kallas också medfött immunförsvar. Detta immunförsvar utgör kroppens första försvarslinje och bekämpar en infektion direkt. Människokroppens ospecifika immunsystem utgörs av makrofager, neutrofiler, granulocyter, endotelceller och en rad andra celltyper. Makrofagernas förmåga att direkt bekämpa infektioner beror på att de i sitt cellmembran har proteiner som känner igen vanliga strukturer. Den bäst beskrivna receptorfamiljen kallas “Toll-like receptors” (TLR) . Hos människor och möss finns 10 kända receptorer som var och en känner igen strukturer som ofta återkommer på bakterier eller ämnen som inte hör hemma fritt i kroppen.

Fakta om det specifika immunförsvaret:
Detta försvar i människokroppen sköts av lymfocyterna. Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som har specialfunktioner för att kunna bemöta angrepp av sjukdomsframkallande organismer på ett effektivt sätt. Ett fullgjort svar från det specifika immunsystemet kan dock ta uppemot en hel vecka att byggas upp, för att sedan effektivt på olika sätt eliminera dessa organismer .

Kontaktinformation
Marita Troye-Blomberg, professor i immunologi, Avdelningen för immunologi, Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet, tfn 08-16 46 14, mobil 070-6969597

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera