Brus är bra för busiga barn
Brus som bakgrundsljud hjälper barn med Attention Deficit and Hyperactivity Disorder (ADHD) att koncentrera sig. Det visar ny forskning vid Stockholms universitet. Forskarna har i en studie, som snart publiceras i den vetenskapliga tidskriften Psychological Review och som ligger till grund för en ny avhandling, visat att koncentrationen och minnet för dessa barn förbättras när de lyssnar på auditivt brus under inlärningen.
– Upptäckten är förvånande då forskning tidigare har visat att barn med ADHD lätt störs i distraherande miljöer, säger Göran Söderlund, fd lärare, idag doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och som tillsammans med docent Sverker Sikström, Lunds universitet, ligger bakom forskningen.
En jämförelsegupp med barn utan ADHD-diagnos presterade dock bättre under tystnad. Forskarna förklarar skillnaden i hur brus påverkar minnet med hur signalsubstansen dopamin styr hjärnans aktivitet. Barn med ADHD har en låg grad av dopamin och därmed en låg hjärnaktivitet. Brusljud verkar stimulerande så att hjärnan får precis lagom stimulans för att den ska fungera bra. Barn utan ADHD har dock betydligt mer dopamin och en högre hjärnaktivitet. För dessa barn kan brus till och med vara skadligt eftersom hjärnan störs av för mycket ovidkommande stimulans, vilket gör att koncentrationen och minnet försämras.
En uppföljande studie visar att de positiva effekterna av brusljud inte bara inskränker sig till att omfatta barn med ADHD utan också vanliga skolbarn som presterar något under genomsnittet. Samtidigt visade studien att högpresterande barn däremot blev sämre av bruset. Detta förklaras också genom att de lågpresterande barnen i genomsnitt har något lägre dopaminnivåer än de högpresterande barnen.
– Slutsatsen av detta är att brusljud generellt antas kunna höja låga dopaminnivåer och därigenom förbättra koncentration och skolresultat för barn med ADHD men också för lågpresterande barn generellt, säger Göran Söderlund.
– De slutsatser som dras av vår modell är faktiskt relativt lätta att överföra till praktiken. Modellen hjälper oss att förstå barn med koncentrationsproblem och fungerar som ett enkelt redskap för att anpassa skolmiljön till med ADHD. Den erbjuder ett vetenskapligt underlag för behandling av problematik kopplad till koncentrationssvårigheter, som vid ADHD och kan vara ett komplement till farmakologisk behandling, säger Göran Söderlund.
Låga dopaminnivåer är ett av flera karakteristika vid ADHD men förkommer också vid Parkinsons sjukdom samt vid normalt åldrande. Andra patientgrupper med minnesproblem kan därför också kunna dra nytta av dessa rön.
Göran Söderlund kommer även att disputera vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet på en avhandling som bygger på den forskning som ligger till grund för artikeln.
Hans doktorsavhandling Noise Improves Cognitive Performance in Children with Dysfunctional Dopaminergic Neurotransmission behandlas vid Psykologiska Institutionen på Stockholms universitet den 21 september, 2007.
MBA-modellen publiceras i artikeln Stimulus dependent dopamine release in ADHD i oktobernumret av Psychological Review, som är den högst rankade psykologiska
vetenskapliga tidskriften. Den empiriska studien om ADHD barn Listen to the noise: Noise improves cognitve perfromance in ADHD children publiceras i augustinumret av Journal of Child Psychology and Psychiatry, och är en av de tre högst rankade psykiatritidskrifterna i USA.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Göran Söderlund, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, e-post: gsd@psychology.su.se, mobil 070 453 30 38
Sverker Sikström, docent, Lunds universitet, mobil 070-3614333, e-post sverker.sikstrom@lucs.lu.se,
