Artikel från Högskolan i Kalmar
12 mars 2007

Rekonstruktion av vegetation hjälper klimatforskare, arkeologer och naturvårdare

En forskargrupp vid Högskolan i Kalmar har utvecklat en ny metod för att rekonstruera den forna vegetationen på jorden. Att kunna något om den forntida vegetationen och dess utveckling över tid är en förutsättning för att förstå nutid och förutspå framtiden. I de senaste numret av den prestigefyllda tidningen Trends in Ecology and Evolution presenterar forskarna tillsammans med engelska och schweiziska kollegor denna metod.

– Denna möjlighet är ett enormt framsteg inom ämnet miljöhistoria eftersom det leder till mycket värdefulla tillämpningar inom klimat-, arkeologisk- och naturvårdsforskning, säger Marie-José Gaillard-Lemdahl professor i paleoekolgi vid Högskolan i Kalmar.

Inom klimatforskningen är rekonstruktioner av den forna vegetationen ett sätt att testa modeller som uttrycker processerna som styr klimatförändringarna. Vegetationsrekonstruktioner ger arkeologerna en möjlighet att testa hypoteser om orsaker bakom människans liv och agerande i forntiden. Och inom naturvård är detaljerade
vegetationsrekonstruktioner nödvändiga för att förstå till exempel hur biologisk mångfald kan uppstå och bevaras. Detta behövs för att kunna bygga upp skötsel strategier som möter naturvårdens mål.

– Den nya metoden innebär att det är nu möjligt att, med hjälp av pollenkorn bevarade i sjö och torvmossar, rekonstruera den forna vegetationen på jorden säger Marie-José Gaillard-Lemdahl.

Det som skiljer denna metod från tidigare metoder är att man nu kan rekonstruera vegetationen kvantitativt det vill säga antal hektar eller km2 av en viss växtart eller en viss vegetationstyp – skog, öppen betad mark eller öppen odlad mark, på en viss yta. De traditionella metoderna kan enbart rekonstruera vegetationen på ett kvalitativt sätt, det vill säga ifall det finns mer eller mindre av vissa växtarter eller vegetationstyper.

Kontaktinformation
Marie-José Gaillard-Lemdahl
tel: 0480-446174
mobil: 073-0292663

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera