Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

10 maj 2006

Genetiska faktorer bakom migrän och smärtokänslighet

Både smärta, i form av folksjukdomen migrän, och smärtokänslighet, en sällsynt sjukdom, står i fokus för den avhandling som Anna Norberg försvarar vid Umeå universitet den 19 maj. Den gemensamma nämnaren är ärftlighet.

Smärta fungerar som kroppens varningssystem för att skydda oss från farliga skador. Oförmåga att känna smärta är förödande och förekommer i de sällsynta fallen av ärftlig smärtokänslighet. Men det finns också sjukdomar, t.ex. migrän, där smärta uppkommer utan synbar anledning och orsakar problem för miljontals människor. Kunskap om vilka gener som är inblandade i dessa sammanhang kan bidra till att öka förståelsen för vilka sjukdomsmekanismer som leder till smärta.

I norra Sverige är befolkningen i vissa regioner genetiskt sett relativt homogen, vilket förenklar undersökningar av ärftliga sjukdomar. I avhandlingen har två stora släkter studerats; en migränsläkt från Västerbotten samt en släkt med ärftlig smärtokänslighet från Norrbotten. Dessutom undersöktes ett stort migränmaterial (totalt 759 personer) som samlats in via vårdcentraler i Umeå och Skellefteå kommuner.

Migrän är en av de vanligaste folksjukdomarna. Den drabbar ungefär var femte kvinna och var tionde man – dvs. fler än en miljon människor enbart i Sverige. Risken för att drabbas beror på ett samspel mellan faktorer i miljön, vissa riskfaktorer (stress, oro, hormonella variationer, särskilda födoämnen m.m.) samt genetiska orsaker. Ärftlighet uppskattas bidra till ungefär hälften av sjukdomen. Ärftlig smärtokänslighet är en mycket ovanlig sjukdom där förmågan att känna smärta saknas. Detta leder till upprepade skador och benbrott, särskilt hos barn, eftersom de felbelastar lederna och skadar sig utan att känna när det gör ont.

Undersökningarna av släkterna visar en ärftlig faktor för migrän på kromosom nr 6 och en för smärtokänslighet på kromosom nr 1. Smärtokänsligheten orsakas av en nyupptäckt mutation i genen för en tillväxtfaktor, som gör att nervsystemet inte utvecklas normalt. Mutationen förstör den biologiska aktiviteten hos detta protein, troligen genom att det inte längre kan utsöndras normalt ur cellen. Hittills har man identifierat tre personer i familjen som har mutationen på båda kopiorna av genen. Denna upptäckt kan ha stor betydelse för att öka förståelsen för hur smärta uppkommer och därmed också hur smärta kan förhindras.

För migrän identifierades mutationer i två gener; dels i en som påverkar transport av joner i blodet, dels i en som är viktig för metabolism av flera neuropeptider och hormoner. Studierna visar att kombinationen av dessa två mutationer inte förekommer hos någon av över 200 friska kontrollpersoner som testades, vilket tyder på att de kan ha betydelse för att öka risken för migrän.

Anna Norberg är uppväxt i Valne, Jämtland och har studerat molekylärbiologi i Umeå. Hennes forskning har valts ut att ingå i ett nationellt nätverk i genomik och bioinformatik. Hon har även uppmärksammats genom ett stipendium på 50 000 kr från JC Kempes Minnes Stipendiefond. Anna Norberg kan nås på telefon 090-785 4403, 070-366 3809 eller e-post anna.norberg@medbio.umu.se.

Avhandlingen läggs fram fredagen den 19 maj vid Inst. för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, och har titeln Genetics of pain – studies of migraine and pain insensitivity.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal Major Groove, Institutionen för Molekylärbiologi, byggnad 6L, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Associate Professor Arn van den Maagdenberg, Institutionen för human genetik, Leiden University Medical Centre, Nederländerna.

Kontaktinformation
Porträttbild på Anna Norberg kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera