Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

13 december 2005

Förändrat blodflöde i hjärnan vid stressyndrom

Personer som lider av posttraumatiskt stressyndrom får ökat blodflöde till höger hjärnhalva när de tänker tillbaka på den traumatiska händelse som orsakat stressyndromet. Resultaten visar hur tillståndet kan kopplas till fysiologiska förändringar i hjärnan och redovisas i ny studie från Karolinska Institutet.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSS) kan drabba personer som varit med om en traumatisk upplevelse. Syndromet ger kvarstående och återkommande besvär, bland annat ofrivilliga återupplevelser av händelsen med starka negativa känsloreaktioner. Forskare vid Karolinska Institutet har genom att mäta blodflödet till olika delar av hjärnan visat att personer med PTSS får en förskjutning av blodflödet till höger hjärnhalva när de tänker tillbaka på den traumatiska händelse som utlöste stressyndromet. Högra hjärnhalvan brukar förknippas med känslor och bearbetning av traumatiska upplevelser.

– Resultaten visar att starkt negativa känslor orsakar en balansförskjutning av blodflödet i hjärnan och bekräftar att PTSS har samband med fysiologiska förändringar i hjärnan, säger Marco Pagani, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, verksam vid avdelningen för nuklear medicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Studien är gjord under 1999-2001 på 47 personer som alla arbetar inom kollektivtrafiken i Stockholm och som antingen blivit misshandlade eller varit med om en olycka där någon hamnat under tåget. De flesta av deltagarna hade drabbats flera gånger och alla händelser hade skett minst ett år innan studien utfördes. Resultaten visade att de personer som själva utsatts för misshandel hade balansförskjutning av blodflödet till höger hjärnhalva i större utsträckning än med de som upplevt en olycka där någon annan drabbats.

– Resultaten visar att traumatiska händelser i arbetet kan leda till förändrade minnes- och känsloreaktioner som även speglas i hjärnans blodflöde. Dessa fynd kan leda till ökad kunskap om hjärnans sätt att hantera minnen och känslor, säger Göran Högberg, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och verksam vid barn- och ungdomspsykiatrimottagningen, Huddinge.

Publikation:
Regional cerebral blood flow during auditory recall in 47 subjects exposed to assaultive and non-assaultive trauma and developing or not posttraumatic stress disorder.
Marco Pagani, Göran Högberg, Dario Salmaso, Berit Tärnell, Alejandro Sanchez-Crespo, Joaquim Soares, Anna Åberg-Wistedt, Hans Jacobsson, Tore Hällström, Stig A. Larsson, Örian Sundin.
Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci (2005) 255 : 359-365.

För mer information kontakta:
Göran Högberg, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Tel. 070-776 84 48. E-post: goranhogberg@telia.com eller goran.hogberg@sll.se

Marco Pagani, institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Tel: 08-517 720 81. E-post: marcopagani2@yahoo.it

Bilden som bifogas visar en hjärna underifrån, näsan pekar uppåt i bilden. Blodflödet till höger hjärnhalva (till vänster i bilden) ökar hos personer med posttraumatiskt stressyndrom när de tänker tillbaka på den traumatiska händelse som utlöste stressyndromet.
För att få bilden i bättre kvalitet kontakta forskarna.


Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera