Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

8 maj 2003

Hjärntrötthet efter hjärnblödning ökar risk för ångest och depression

Hjärntrötthetssyndrom är vanligt efter hjärnblödning på grund av brustet pulsåderbråck i hjärnan enligt en avhandling från Sahlgrenska akademin. Syndromet ökar risken för att drabbas av ångest- och depressionssjukdom.Genom att förbättra kunskapen om symptomen underlättas sannolikt rehabilitering.

Etthundranitton patienter som opererats på grund av en särskild typ av stroke, subarachnoidalblödning, genomgick upprepade psykiatriska undersökningar. Vid 12 månader hade cirka 40 procent av patienterna ett kvarstående handikappande hjärntrötthetssyndrom, 20 procent hade svårare
hjärnskadesyndrom och 40 procent var återställda. En tredjedel av patienterna med hjärntrötthetssyndrom utvecklade också ångest- och depressionssjukdom under det första året. Risken för detta var 3.5 gånger större än hos de återställda.

Det är viktigt med ökad medvetenhet om risken för hjärntrötthetssyndrom efter subarachnoidalblödning, men även vid andra tillstånd. Symtomen är ofta “osynliga” och patienterna möts inte sällan av bristande förståelse
från anhöriga, vårdgivare eller försäkringskassa. Det finns ännu ingen regelmässig behandling mot syndromet, men noggrann information om förlopp och prognos underlättar troligtvis rehabiliteringen.

Hjärntrötthetsyndrom, även kallat Asteno-Emotionellt syndrom, innebär en kombination av flera av följande symtom: ökad uttröttbarhet vid mental ansträngning (hjärntrötthet), svårigheter med koncentration och
närminne, ljud/ljuskänslighet, irritabilitet och stresskänslighet. Syndromet är vanligt vid olika typer av stroke, men även vid andra tillstånd som till exempel skallskador, MS, Parkinsons sjukdom och infektioner i hjärnan. Dessa symtom är ofta mer handikappande än
neurologiska symtom, som förlamningar och känselstörningar.

Subarachnoidalblödning är en typ av stroke som drabbar personer i yrkesför ålder (medelålder cirka 50 år) och beror på ett brustet åderbråck (aneurysm)på något av hjärnans större blodkärl. Insjuknandet karakteriseras av plötslig, svår huvudvärk, och kan följas av illamående/kräkningar, kramper eller medvetslöshet. Cirka en tredjedel dör i samband med blödningen, en tredjedel blir helt återställda och en tredjedel överlever med någon typ av handikapp.

Leg läk Martin Rödholm, specialist i psykiatri.
Tel arb 031-342 62 51, 342 19 94, mobil 0733-12 43 55,
e-post: martin.rodholm@vgregion.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för Psykiatri.
Avhandlingens titel: “Astheno-Emotional disorder after aneurysmal subarachnoid hemorrhage. Classification, outcome, and relation to anxiety and depressive disorders”.
Avhandlingen försvaras fredagen 16 Maj 2003, klockan 09.00, i samlingssalen (ovanför matsalen), Blå stråket 10, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska.

Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera