Tema

Kvinnor utsöndrar mer insulin än män

Det finns skillnader i insulinutsöndringen mellan kvinnor och män som visar att kvinnor utsöndrar mer insulin. Skillnaden kan eventuellt förklaras av epigenetik, av- och påslagning av generna som kan påverkas av livsstil och olika miljöfaktorer. Det framkommer i en ny avhandling om diabetes från Lunds universitet.

I avhandlingsarbetet undersöktes epigenetiska förändringar, det vill säga hur arvsmassan (dna) uttrycks eller tolkas på olika sätt utan att det finns en underliggande förändring i dna. Skillnaderna uppstår istället genom att gener slås på och av, till exempel på grund av miljöpåverkan och livsstil. Det finns olika mekanismer bakom epigenetik, varav en av de mer framträdande, så kallad dna-metylering, studerades.

Forskarna fann då skillnad mellan män och kvinnor i sammanlagt ett 80-tal olika gener. Och en del av generna påverkade insulinutsöndringen.

– Det är extremt intressant med denna typ av fynd mot bakgrund av mängden forskningsstudier inom diabetes. Att det kan finnas könsskillnader är en tanke som borde tänkas oftare, men det är vanligt att sådana överväganden och reflektioner saknas, säger Elin Hall, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitets diabetescentrum.

Okänt om det finns en mönster
– Våra resultat talar för att det finns epigenetiska skillnader mellan män och kvinnor som eventuellt påverkar insulinutsöndringen och möjligen också risken för typ 2-diabetes. Men forskningen är ännu i sin linda, understryker Elin Hall.

Det saknas ännu närmare kunskap om huruvida det finns några återkommande, utläsbara mönster i de skilda genuttrycken för kvinnor respektive män. Och det faktum att studien visar att kvinnor utsöndrar mer insulin innebär inte automatiskt att kvinnor har ett bättre skydd mot diabetes. Det finns andra faktorer som kan påverka risken för insjuknande och insulinutsöndringen kan också variera till följd av bland annat hormoner (stress- och könshormoner) och åldrande.

Forskningen bygger på analys av de Langerhanska öarna (de celler i bukspottkörteln där insulinproduktionen sker) hos 87 avlidna patienter i Norden. Elin Hall hoppas att fortsatta studier inom fältet ska bidra med mer kunskaper kring skillnader i insulinutsöndring mellan kvinnor och män och om det påverkar diabetessjukdom. I förlängningen kan det leda till att både förebyggande insatser och behandlingar individanpassas bland annat med avseende på kön, tror hon.

Palmitat och glukos
I avhandlingen har hon även undersökt samband mellan fett- respektive sockerexponering och typ 2-diabetes, även i dessa fall med fokus på epigenetiska förändringar. I experimenten behandlades de Langerhanska öarna med en av de vanligaste fettsyrorna i blodet, palmitat, alternativt med glukos.

Resultaten påvisade ändrad genaktivitet samt försämrad insulinutsöndring till följd av både palmitat och glukos. Tydligast var resultaten för palmitat. Dessa pekar på att fettsyran har epigenetisk påverkan som kan kopplas till typ 2-diabetes. Fler studier behövs dock för att verifiera resultaten och möjliggöra fortsatt forskning kring prevention och behandling.

Elin Hall försvarade avhandlingen Studies of DNA methylation in human pancreatic islets den 22 januari 2016 vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

Fakta/diabetes

Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker (glukos) och  ökar stort runt om i världen. Enligt uppskattningar från International Diabetes Federation (IDF) fanns det år 2014 ungefär 387 miljoner personer i världen med diabetes. Siffran förväntas att öka till 592 miljoner personer år 2035.

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes. Utöver det finns bland annat typ 1-diabetes som är en autoimmun sjukdom, samt graviditetsdiabetes som upptäcks hos gravida utan tidigare historia av diabetes.
I typ 2-diabetes är det en otillräcklig utsöndring av insulin samt insulinresistens som leder till kroniskt förhöjt blodsocker. Vid insulinresistens kan målvävnader för insulin, såsom muskler och fettvävnad, inte tillgodogöra sig insulinet på ett korrekt sätt och har därmed svårt att ta upp glukos. Exempel på riskfaktorer för diabetes är åldrande, fetma och ärftliga anlag.

Text: Björn Martinsson

Artikeln var först  publicerad på www.lu.se

Läs också

Tvångssyndrom blir enklare att behandla
22 september, 2016 | Örebro universitet
Effektivast styrketräning veckorna efter mens
20 september, 2016 | Umeå universitet
Minnet av en hjärtinfarkt lagras i våra gener
16 september, 2016 | Uppsala universitet

Kvinnor utsöndrar mer insulin än män

 lästid ~ 3 min