Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Söndermalt JAS-plan lärdeoss mera om återvinning
Kommer ni ihåg JAS-planet som under en uppvisning störtade på Långholmen för snart tio år sedan? Vraket har faktiskt gjort sitt i vetenskapens tjänst. Dess kolfiberdelar maldes ner i plastkvarnar på LTH, Lunds Tekniska högskola; syftet var att...
-
Nederbördsmönstret variationsrikt i Skåne
Hur fördelar sig nederbörden när det regnar i Skåne och kan man dra några slutsatser om framtida nederbörd på basis av vad man vet om det förflutna? Sådana frågor kan nu besvaras tack vare ny forskning kring en unik mängd av <a...
-
Låg vikt – hög styrka …
När man bygger bilar sätts mer och mer fokus på säkerhet och därför har användningen av härdat höghållfast stål ökat. Det är ett material som är starkt och går att göra tunt och lätt. I och med detta minskas fordonens vikt, de får lägre energiförbrukning och...
-
Sveriges första ”ljuddoktor” – hur låter det?
Att kunna bedöma kvaliteten hos ljud som spelas upp via högtalare är viktigt vid alla typer av ljudproduktion. Och även om vissa kvalitetsmått kan mätas med elektriska instrument är det mänskliga örat fortfarande ett viktigt och mycket...
-
Formidabla Formula fartvidunder
Det är inte utan en viss stolthet Luleå tekniska universitet nu presenterar två Formula SAE-bilar.Det handlar om 2002 års slutprojekt för sistaårsstudenterna från två av universitetets institutioner, den i Skellefteå och Institutionen för...
-
Reaktioner i gränsskiktet
I sin avhandling studerar Jörgen Rosenqvist reaktioner i gränsskiktet mellan vatten och mineralytor.
-
Tjälskott och varm asfalt
Hur påverkar vägarnas uppbyggnad risken för frosthalka? Hur påverkar temperaturen vägens bärighet? Hur beräknar man tjällyftningen på våra vägar? Beräkningsmodeller för att svara på dessa frågor har Åke...
-
Fossila tallar används för att mäta forntida nederbördsmängder
För första gången presenteras en klimatserie baserad på trädringar från Jämtlandsfjällen, som visar hur sjönivåer har varierat från år 5 000 f Kr tills idag. Utdöenden av sjönära tallskogar bekräftar höjda...
-
Tidvattnet förlorar energi till djuphavet genom internt vågmotstånd
Modellering av tidvatten i haven via satellitdata visar att en stor del av tidvattnets energiförluster faktiskt äger rum i det öppna djupa havet, vilket motsäger tidigare teorier. Havets tidvatten verkar också ha en tidigare okänd påverkan på jordens...
-
Söndermalt JAS-plan lärde oss mera om återvinning
Kommer ni ihåg JAS-planet som under en uppvisning störtade på Långholmen för snart tio år sedan? Vraket har faktiskt gjort sitt i vetenskapens tjänst. Dess kolfiberdelar maldes ner i plastkvarnar på LTH, Lunds Tekniska högskola; syftet var att...
-
Hur ökar man bandfordons rörlighet i djup snö?
Nej, det handlar inte i första hand om skotrar, däremot finns det ett stort antal nyttofordon som av olika skäl behöver ta sig fram i oländig terräng med djup snö.Anders Bodin, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har i sin doktorsavhandling...
-
Hur mycket har det egentligen regnat?
Under perioder med höga flöden i vattendragen är det viktigt att kunna göra prognoser på utvecklingen för de närmaste dagarna. Hur flödena utvecklas beror inte bara på hur mycket regn som väntas falla under prognosperiodenutan också på...
-
Muddermassor från Göteborg förorenar Hakefjorden
Sedimenten i Göteborgs hamn innehåller kvicksilver som huvudsaklig förorening. Trots detta visar laboratorietester att effekten på djur generellt sett är låg. Muddrade sediment från Göteborgs hamn som anses vara rena tippas på mudderdeponin i...
-
Hur man beräknar ett brott
När man ska beräkna hur och när ett brott kommer att ske för ett kortfibrigt kompositmaterial har man tidigare inte haft någon bra beskrivning av materialets beteende.Man har hittills varit hänvisad till antaganden som fungerat väl för till exempel...
-
Avhandling om instrumentmetoder – start för ett nytt företag
Magnus Rosvall presenterar i sin avhandling hur man med en kombination av kraftfull datorkraft och ny mjukvara kan skapa nya flexibla instrument som lätt kan modifieras allt eftersom den kemiska kunskapen utvecklas.
-
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en ny process för framställning av högpresterande keramiska material – artikel i Nature
Komponenter av kiselnitrid-baserade keramiska material används idag bland annat i motorer och kullager och i samband med skärande bearbetning. Nuvarande tillverkningsprocesser är både tids- och energikrävande eftersom temperaturer högre än 1700oC och...