Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Effektivare artbevarande till lägre kostnader
I debattskriften Artbevarande nödvändigt - men hur? diskuterar professor Mårten Bendz strategin för att bevara utrotningshotade arter och föreslår ett annat arbetssätt än hittills. Förslaget är att vi i Sverige inriktar oss på de arter som...
-
Över 700 forskaretill konferens om Lab-on-chip
Den 26-30 september äger konferensen MicroTAS rum på Malmömässan. Det är världen största konferens inom forskningsfältet nanobioteknologi och Lab-on-chip. Bland annat handlar det alltså om hur man genom att miniatyrisera och automatisera bio-analytiska...
-
Nya sätt att motarbeta resistenta bakterier
Resistenta sjukdomsframkallande bakterier är ett allt större internationellt problem. Andreas Larsson, Umeå universitet, beskriver i sin avhandling nya möjligheter att avväpna bakterier.
-
LUCAS utvecklar Javaför styrning av Mars-fordon
2009 skickar NASA nästa generations obemannade fordon till Mars. Med stor sannolikhet kommer programvara som utvecklas vid LUCAS - Center för industriell programvaruteknik på LTH, Lunds tekniska högskola, att följa med och lägga grunden till att laboratorierna kan...
-
Möt en världsledande forskare inom kustmiljöproblem
En av årets hedersdoktorer vid Stockholms universitet är dr. Jurgenne Honculada Primavera från South East Asian Fisheries Development Center, Filippinerna. I samband med att hon är här för att promoveras den 24 september i Blå hallen i Stadshuset håller hon...
-
Forskning som förbättrar andningsfilter
Nya modeller som är viktiga för att förbättra ett kolfilters egenskaper och uppskatta dess livslängd presenteras i den avhandling som Jufang Wu lägger fram vid Umeå universitet den 24 september.
-
Magnetisk elektronik: Bikristaller med hög spinn-polarisering studerade
I moderna elektronikkomponenter använder man inte bara elektronernas laddning, som i konventionell elektronik, utan också elektronens magnetiska moment, dess spinn. Detta har bland annat möjliggjort de senaste årens oerhört snabba ökning av lagringskapaciteten hos...
-
Rekordlång isborrkärna från Norra Grönland visar klimathistoria i detalj
För första gången har en obruten klimatserie som visar övergången från en värmeperiod till en istid hämtats ur inlandsisen på Grönland. Den nya klimatserien publiceras denna vecka i den vetenskapliga tidskriften Nature under rubriken High resolution...
-
Stort EU-anslag för nya grepp inom nanoforskning
I mycket hård konkurrens, har forskargrupper vid Institutionen för kemi och biovetenskap på Chalmers fått positivt gensvar från EU på en forskningsansökan om ungefär 25 miljoner kronor. Ansökan har gjorts tillsammans med forskare från England,...
-
Nytt material för framtidens hårddiskar identifierat
Genom att blanda järn och kobolt med en speciell struktur kan man få ett helt nytt material med betydligt bättre egenskaper för hårddiskar. Detta har Uppsalaforskare i samarbete med amerikanska kollegor kommit fram till i sina beräkningar. Nu ska forskare vid...
-
Arvsmassans tullstationer styr generna rätt!
Vår arvsmassa är uppdelad i olika "territorier" vars gränser fungerar som "tullstationer" som aktiverar och inaktiverar olika områden. Denna tidigare okända mekanism beskrivs av Uppsalaforskare i en artikel som publiceras i det nya numret av Nature...
-
Ett steg närmare framtidens vikbara bildskärmar
Teknik som utvecklats vid Uppsala universitet används i en ny typ av bildskärm. Den innebär ett steg närmare framtida pappersliknande skärmar - lätta att vika ihop och stoppa ner i fickan.
-
Injektion i masugnen kan vara pusselbit i utvecklingen
Produktionen av järn i svenska masugnar är effektiv och energiförbrukningen är låg. Lena Sundqvist-Ökvist, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har bedrivit sina forskarstudier på SSAB i Luleå. Hon har utgått från problem som...
-
Gästprofessor i miljöstatistik
Vad har statistik med miljöfrågor att göra? En hel del, kan professor Peter Guttorp svara.
-
Robotar kan lära av sina misstag
Inom en snar framtid kommer intelligenta självgående robotar att hjälpa oss inom flera olika områden, exempelvis med transporter, städning, gruvdrift eller jordbruk. Robotarna styrs utan hjälp av människor och planerar själva vad som skall göras.
-
Precisionsbevattning kan styras med nya modeller
Hur är sambandet mellan topografi och fördelningen av vatten? Frågan är av stor betydelse om man vill driva ett effektivt jordbruk. Nu finns det tekniska metoder att övervaka och positionsbestämma varenda knöl i en potatisåker - och därmed också...