1. placeholder bild.
    1 oktober 2004

    Bättre arbetsmiljö och effektivare avverkningnär skogsmaskiner automatiseras

    När delar av skogsmaskinförarens arbete automatiseras ökar produktionen, särskilt för ovana förare. Samtidigt blir arbetsmiljön bättre. Det visar en pilotstudie från Skogforsk, skogsbrukets forskningsinstitut.

  2. placeholder bild.
    21 september 2004

    Olika ursprung hos Östersjöns och Bottenvikens laxar

    Efter istiden vandrade lax in till Östersjön från flera håll. Från isdämda sjöar i öster kom den lax som nu dominerar i Finska viken och i södra Östersjön samt i Vänern. Laxbestånden i Bottenhavet består av en blandning av den östliga laxen och lax som vandrat in västerifrån. Det...

  3. placeholder bild.
    20 september 2004

    Amerikansk ekolog får årets Kempepris

    Kempe Award for Distinguished Ecologists tilldelas i år Mary E. Power, professor vid University of California, Berkeley, USA. Hon kommer att motta priset torsdag den 23 september.

  4. placeholder bild.
    15 september 2004

    Kvarlämnade träd på hyggen sänker produktionen i den nya skogen

    Kvarlämnade träd på hyggen, så kallade evighetsträd, påverkar produktionen i den nya skogsgenerationen på ett negativt sätt. Det visar en studie av Rikard Jakobsson, doktorand vid institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, och hans handledare professor Björn Elfving. De har undersökt...

  5. placeholder bild.
    14 september 2004

    Sportfiske mer värt än man hittills trott

    Det samhällsekonomiska värdet av sportfiske är större än man tidigare trott. Det framgår av en doktorsavhandling av Anton Paulrud, institutionen för skogsekonomi, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå.

  6. placeholder bild.
    10 september 2004

    Vildsvin med både gps och mobiltelefon

    Hur reagerar vildsvin på olika förvaltningsmetoder med syfte att minska skador på jordbruksmark? Den är en av frågorna som det nystartade projektet "Anpassade skötselåtgärder för vildsvin i syfte att minska skador på jordbruksmark" ska ge svar på.

  7. placeholder bild.
    9 september 2004

    Nya modeller för underbeståndets tillväxt i svenska skogar

    Underbeståndet, det vill säga plantor och småträd i etablerad skog, bidrar till beståndets utveckling i och med att nya träd på det sättet rekryteras in i trädskiktet. Underbeståndet kan även utnyttjas som föryngring efter selektiv avverkning eller kalavverkning. I en doktorsavhandling...

  8. placeholder bild.
    9 september 2004

    Varför växer träd uppåt?

    Apikal dominans kallas det fenomen som gör att träd växer uppåt. I en doktorsavhandling vid SLU i Umeå har Anders Nordström undersökt de hormoner som reglerar uppåtväxt och förgrening. Han har även utvecklat nya kemiska analysmetoder för att mäta halten av dessa ämnen.

  9. placeholder bild.
    7 september 2004

    Förändrad struktur i dagens skogsägande

    Skogsägarstrukturen förändras ständigt. Inom en tjugoårsperiod har de flesta fastigheter bytt ägare. Utvecklingen i samhället återspeglas i ägarstrukturen. Trenden är att ekonomiska orsaker spelar allt mindre roll för skogsägandet, att andelen bönder minskar samt att andelen utbor...

  10. placeholder bild.
    31 augusti 2004

    Högre skogsproduktion längre ner på sluttningarna – resultat av samspel mellan mark, mikroorganismer och växter

    I våra nordliga skogar ökar skogsproduktionen ofta nedför sluttningar, samtidigt som vegetationens artsammansättning ändras. Detta förklaras främst av att kvävetillgången ökar. Kväveomsättningen i sin tur är ett resultat av komplexa interaktioner mellan mark, mikroorganismer och...

  11. placeholder bild.
    23 augusti 2004

    Fler flockar behövs, om myskoxen ska överleva

    Kommer myskoxarna i Sverige att överleva? Sedan 1971 finns det myskoxar i Sverige, men de svenska myskoxarna kan vara på väg att dö ut. Idag finns bara nio djur kvar. Johan Nyqvist, skoglig zooekologi, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå, har i sitt examensarbete på magisternivå...

  12. placeholder bild.
    18 augusti 2004

    Tall kan överleva allvarliga angrepp av Gremmeniella

    Åren 2001 och 2002 drabbades 400 000 hektar svensk tallskog av skadesvampen Gremmeniella. Skogsbruket tvingades avverka stora arealer angripen skog, bland annat för att förhindra massförökning av märgborrar som också angriper skogen. Nya resultat från Skogforsk visar nu att tall kan...

  13. placeholder bild.
    30 juni 2004

    Sommartips från SLU

    Mycket av SLU:s forskning har anknytning till sommaren. Hur växter påverkas av klimatförändringar, när ska vallen skördas för att ge bästa djurfodret, hur bekämpas ogräset i trädgårdslandet, om algblomning i sommarvarma sjöar, om risker i jobbet på bondgården och mycket, mycket mer.

  14. placeholder bild.
    18 juni 2004

    Utan störningar i naturen utarmas världens skogar

    Världens skogar är inte så stabila och oföränderliga ekosystem som man hittills trott. Utan förekomst av omfattande störningar i naturen, som skogsbränder, nedisning eller vulkanisk aktivitet, utarmas skogarna så småningom, till följd av brist på fosfor.

  15. placeholder bild.
    10 juni 2004

    Skogsmarodör kräver skydd

    Snytbaggar orsakar stor skada genom att äta av barken på nysatta plantor av tall och gran. De vuxna baggarna vill gärna kunna gömma sig undan fåglar, hetta och blåst i olika skrymslen intill plantorna, enligt Niklas Björklund vid SLU. Om det finns vegetation, kvistar och håligheter i...

  16. placeholder bild.
    1 juni 2004

    Plantageskogar bromsar förlust av biologisk mångfald i Etiopien

    En stor del av Etiopiens skogsmark har avverkats och odlats upp under det senaste århundradet, men odlingsmetoderna är inte uthålliga och landets unika biologiska mångfald är hotad. Ett sätt att vända trenden är, något motsägelsefullt, att anlägga plantageskogar. Frön från naturskogen...

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera