Skogsmarodör kräver skydd
Snytbaggar orsakar stor skada genom att äta av barken på nysatta plantor av tall och gran. De vuxna baggarna vill gärna kunna gömma sig undan fåglar, hetta och blåst i olika skrymslen intill plantorna, enligt Niklas Björklund vid SLU. Om det finns vegetation, kvistar och håligheter i närheten ökar risken för att plantan blir angripen.
Snytbaggen är den insekt som vållar skogsbruket störst ekonomisk skada, både i Sverige och stora delar av övriga Europa. Det moderna skogsbruket med stora avverkningar gynnar snytbaggen eftersom larverna lever i de färska stubbarna av framför allt tall och gran. De vuxna snytbaggarna flyger till färska hyggen på våren. Där lägger de ägg men orsakar också stor skada genom att äta av barken på nyplanterade plantor. Utan skyddsåtgärder kan upp till 90 procent av plantorna dö på grund av snytbaggeangrepp.
Före plantering av hyggena bereds marken maskinellt, så att jorden vänds och konkurrerande vegetation tas bort. Markberedning minskar även snytbaggens skadegörelse. Tidigare har man trott att det beror på att snytbaggar inte gärna går ut på vegetationsfria ytor. Niklas Björklund visar nu i sitt doktorsarbete vid SLU:s institution för entomologi att lika många snytbaggar kommer fram till plantor på kala ytor som på ytor med vegetation. Att plantor i markberedningsfläckar blir angripna i lägre grad förklaras istället med att snytbaggarna där har svårt att finna skydd i närheten av plantan.
Vegetation, pinnar, kottar och sprickor i marken kan användas som skydd av baggarna mot t.ex. insektsätande fåglar, kraftig solvärme och vind. Var skyddsmöjligheterna finns påverkar därför var snytbaggarna uppehåller sig och därmed vilka plantor som angrips. Dessa skyddsmöjligheter försvinner ofta vid markberedning.
Niklas Björklund visar att snytbaggar ofta söker skydd både över och under mark, särskilt om det blåser. När nya markberedningsmetoder utvecklas och planteringspunkten väljs bör man därför minimera möjligheterna för snytbaggar att hitta skydd i närheten av plantorna.
Det är fördelaktigt att sätta plantor i de sandhögar som skapas av markberedning och man bör undvika att plantera i gropar och fåror. Trots att snytbaggar är duktiga klättrare – de kan till och med gå upp och ner på en slät yta – visade de sig ha problem med att ta sig uppför svagt sluttande ytor av sand. Det beror på att de tappar fotfästet när sandkornen lossnar från ytan.
Niklas Björklund har utvecklat en ny typ av fälla, som fångar snytbaggar när de närmar sig en planta. Med hjälp av fällan visade han att synintrycket av plantan var minst lika viktigt som doften för att en snytbagge ska hitta en planta. Tidigare har bara doftens attraherande verkan varit känd.
Avhandlingen visar sammanfattningsvis, att en ökad kunskap om hur insekter finner sin föda, och vilka faktorer som påverkar deras ätande, kan leda till metoder för att minska skadorna i skogsbruket.
FM Niklas Björklund, institutionen för entomologi, SLU, försvarade fredagen den 28 maj 2004 kl. 9.30 sin avhandling för filosofie doktorsexamen med titeln: Movement Behaviour and Resource Tracking in the Pine Weevil (Hylobius abietis).
Opponent: Professor Kenneth Raffa, University of Wisconsin, Madison, USA
Plats: Hörsalen, Loftet, Ultuna
Kontaktinformation
För mer information: Niklas Björklund, 018-67 23 27, Niklas.Bjorklund@entom.slu.se
