Tema

Förändrad struktur i dagens skogsägande

Skogsägarstrukturen förändras ständigt. Inom en tjugoårsperiod har de flesta fastigheter bytt ägare. Utvecklingen i samhället återspeglas i ägarstrukturen. Trenden är att ekonomiska orsaker spelar allt mindre roll för skogsägandet, att andelen bönder minskar samt att andelen utbor ökar.

Engagemang i frågor som rör naturvård, kulturvård, viltvård och skötsel är några exempel på motiv för skogsägandet som idag tillmäts stor betydelse av många skogsägare. Skoglig tradition inom familjen och skatteplanering är andra skäl till att man väljer att äga skog.

Det framgår av en doktorsavhandling av jägmästare Fredrik Ingemarson, institutionen för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala. I avhandlingen diskuterar han också vilken betydelse olika mål med skogsägandet har för olika grupper samt tar upp praktiska frågor som naturvårdsavsättningar i den gröna skogsbruksplanen, rådgivning och lämpliga skogsbruksmetoder för den privata skogsägaren.

Materialet som ligger till grund för avhandlingen består bland annat av intervjuer, enkäter, insamlade skogsbruksplaner samt policymaterial från ett antal företag.

Det är fredagen den 10 september 2004 kl 13.00 som jägmästare Fredrik Ingemarson, institutionen för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Privatskogsbruk i Sverige – ägarnas mål, skötselmetoder och skogsbruksplaner (Small-scale forestry in Sweden – owners’ objectives, silvicultural practices and management plans).

Disputationen avser skoglig doktorsexamen.

Opponent är professor John Bliss, Starker Chair in Private and Family Forestry, Department of Forest Resources, Corvallis, USA.

Kontaktinformation
Fredrik Ingemarson, inst för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala, 018-67 38 45. E-post: Fredrik.Ingemarson@spm.slu.se

Förändrad struktur i dagens skogsägande

 lästid ~ 1 min