Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Utsläppssnåla spannmålssorter i sikte
Vilda släktingar till våra spannmålssorter har visat sig orsaka mycket mindre lustgasutsläpp än de sorter vi använder idag. Genom att snegla på sådana växters egenskaper och ta in dem i förädlingen av jordbruks- och energigrödor skulle man...
-
Östersjön en koldioxidkälla till atmosfären – Bottenviken mer utsatt
Östersjön ger ifrån sig mer koldioxid än den kan binda. Lokala variationer har gjort Bottenviken allt mer utsatt. Det visar en studie av koldioxidflödet mellan Östersjöns vatten och atmosfären som gjorts av forskare vid Göteborgs universitet.
-
Granskog lagrar kol bäst
Gran är det bästa trädslagsvalet i södra Sverige med avseende på maximal kolinlagring. Det har Karna Hansson funnit i sitt doktorsarbete vid SLU. Tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, hade inte samma kolinlagring. I försök i norra...
-
Triad-skogsbruk bra för biologisk mångfald
I Sverige försöker man kombinera naturhänsyn med högproduktivt skogsbruk på större delen av skogsarealen. Ett intressant alternativ till ”den svenska modellen” är triad-skogsbruk, som har prövats på vissa håll i Nordamerika. Det...
-
Älgjakten värderas fortfarande högt
Antalet älgar i skogarna har minskat under de senaste decennierna. Även det årliga antalet fällda älgar har minskat, från 130 000 år 1986/87 till 91 000 år 2005/06. Trots det har jaktvärdet ökat, enligt forskning vid SLU.
-
Spolmask ökar hos frigående värphöns
Hönsparasiten spolmask, Ascaridia galli, har spridits dramatiskt sedan förbudet mot konventionella, oinredda hönsburar blev fullt genomfört år 2005.
-
Svensk bioenergi kan minska globala koldioxidutsläpp
Med ökad användning av bioenergi i Sverige kan koldioxidutsläpp och oljeanvändning minska kraftigt, både inom och utanför Sverige. Att utveckla effektiva tekniker och att skapa resurseffektiva system i samhället är dock lika viktigt som att öka...
-
Följder av lokal skogsförvaltning undersökta i Etiopien
För att bromsa avskogningen i Etiopien görs försök att överlåta förvaltningen av naturskog till lokalbefolkningen. Yemiru Tesfaye har i en avhandling från SLU undersökt hur detta har fungerat. Skogsinkomsterna visade sig vara mycket viktiga, inte minst...
-
Besprutning av toppar kan rädda tallskogen i Sverige
Skogsindustrin i Sverige förlorar varje år miljardbelopp på grund av att älg och rådjur äter upp tallplantor. Men nu finns en lösning i sikte genom växtskyddsmedlet Antibeta och en metod för besprutning som forskats fram vid Mittuniversitetet.
-
Färre lingon i Norrland
För tredje året i rad ser det ut att bli ont om lingon i Norrland. SLU:s prognos för Svealand och Götaland visar däremot på mer normala mängder.
-
Fröstorleken bestäms i en dragkamp mellan föräldrarnas gener
Gener från två föräldraplantor har inte alltid lika stort inflytande på ett frös utveckling, och fenomenet är betydligt vanligare än man har trott. I en studie av växten backtrav har forskare från bl.a. SLU hittat 70 gener där bidraget...
-
Temperaturhöjning förstärker effekt av luftföroreningar
De riktlinjer som gäller i hela EU för vilken kvävebelastning olika ekosystem tål bör anpassas till lokala förhållanden i de olika länderna. Ny forskning visar nämligen att klimat och lokala förhållanden är viktigare för effekten av...
-
Buffertzon kan skydda rödlistade arter
När man sparar nyckelbiotoper i skogen bör de vara tillräckligt stora och omges av en buffertzon. På så sätt skyddas uttorkningskänsliga arter mot stark solinstrålning och deras värdträd från att falla.
-
Hotad pigghaj till salu
Det mänskliga behovet av en lustfylld fritid leder till en allt hårdare belastning på miljön i Västerhavet. Det framgår av rapporten Västerhavet 2011 som ges ut av havsrelaterade myndigheter utmed västkusten. Fritidsbåtarna och hamnarna blir allt fler...
-
Storhandlare slänger mer mat
Forskare vid Karlstads universitet har granskat vilka livsmedel hushållen slänger. Och varför maten åker i soporna.Hushåll som storhandlar kastar ofta mer mat än de som handlar lite och ofta.
-
Ny konceptmodell för naturvården
Nu utkommer den omfattande sammanställningen av erfarenheter från forskningsprogrammet Naturvårdskedjan. För första gången finns en avnämarinriktad bok för naturvårdare i hela landet som på allvar lyfter in samhällsvetenskapens roll i...