SLU:s sorkfeberprognos nu varje år
Zoonoser är sjukdomar som sprids från djur till människa. Vid SLU finns en bred kompetens inom området, bland annat studeras förekomst och spridning av sorkfeber, harpest, rävens dvärgbandmask och den fästingburna sjukdomen TBE.
Dessutom håller SLU på att utveckla verktyg, kartor och prognoser, för att kunna göra förutsägelser. Ett exempel är sorkfeberprognosen, utvecklad av Gert Olsson och Birger Hörnfeldt, båda forskare vid SLU.
– Prognosen bygger på den miljöövervakning av smågnagare som SLU gör, på uppdrag av Naturvårdsverket, tillsammans med antalet rapporterade sorkfeberfall till Smittskyddsinstitutet. Den har gjorts för två säsonger hittills med mycket god tillförlitlighet. Nu är tanken att göra en sorkfeberprognos varje år, säger Birger Hörnfeldt.
Sorkfeber orsakas av ett virus som sprids av skogssorken. Det är en blödarfeber med njurpåverkan och sjukdomen kan vara livshotande. Förra året rapporterades 483 fall av sorkfeber. Människor smittas framför allt när de andas in damm som viruset fastnat på. Omkring 70 procent av variationen i antalet sorkfeberfall under en säsong hänger samman med hur många sorkar det finns.
– De resterande 30 procenten kan bero på vädret. De år mark och vegetation täcks av is istället för snö flyttar smågnagarna inomhus, hem till oss, för att undvika köld och svält. Då infekteras fler människor. Det här visar vikten av att förstå de bakomliggande orsakerna till zoonosers spridning för att kunna göra säkra prognoser, säger Gert Olsson.
Årets sorkfeberprognos för säsongen 1 juli 2011 till 30 juni 2012 kommer i oktober.
Läs förra årets sorkfeberprognos:
Kontaktinformation
Läs om det svenska samarbetetsinitiativet inom zoonosinfektioner Infection Ecology and Epidemiology (IEE) network, där bland annat SLU ingår. Kontakt Gert Olsson, 090- 786 85 14 Vilt, fisk och miljö, SLU Sorkfeberprognosen är en del av program Skog inom SLU:s miljöanalys.
