Forskning om hälsa & medicin

Många regioner ligger i startgropen för att använda artificiell intelligens vid mammografi. Men hur skickliga är algoritmerna på att upptäcka bröstcancer? En ny plattform som utvärderar olika AI-system ska ge svar.

Könshormonet östrogen har en negativ påverkan på hjärtslagen vid den ovanliga hjärtsjukdomen LQTS. Däremot tycks andra ämnen i kroppen ha en skyddande effekt, visar en studie.

Besvär i vulva och vagina drabbar många kvinnor och kan försämra sexlivet. Det visar en studie som även konstaterar att negativa erfarenheter av gynekologiska undersökningar inte är ovanligt.

Personer med låg utbildning och sämre inkomst har svårare epilepsi. De har också sämre tillgång till specialiserad vård, visar en avhandling.

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet drabbades oftare av demens, jämfört med övriga befolkningen. Nickar och huvudkollisioner kan vara förklaringen, menar forskarna bakom en ny studie.

Varför blev barn som fick covid-19 mindre sjuka? Förklaringen är att förkylningar som orsakas av släkting till coronaviruset stärker immunförsvaret hos unga. Upptäckten kan leda till skräddarsydda vaccineringar.

Läkemedel som litium och klozapin, men också elbehandling kan minska risken att tonårspojkar med psykisk sjukdom begår självmord. Det visar en studie som jämfört behandlingar i svenska regioner.

Olika kroppsliga symtom utan att läkare hittar något fel. De kallas funktionella symtom eller funktionella sjukdomar – och är lika vanliga som depression. Många blir uppgivna men det finns behandling som hjälper.

Löpning, kast och hopp kan leda till skador hos ungdomar som siktar på en friidrottskarriär. Men med bättre kunskap om hur den växande kroppen påverkas av träning kan skadorna minska rejält, visar en studie.

Idag rehabiliteras patienter med kronisk ryggvärk utan att orsaken utreds. Men dubbla vinster finns om smärtproblemen kan lokaliseras till lederna mellan ryggkotorna och därefter behandlas, visar en avhandling.

Epilepsiutredningar tar ofta lång tid och sjukdomen kan även förväxlas med andra tillstånd. Forskare har nu upptäckt att en biomarkör – ett protein – kan spåras genom blodprov och bli en ledtråd till rätt diagnos.

Det finns en koppling mellan luftföroreningar och risken att drabbas av demens. En ny studie från Umeå visar att personer med en specifik genvariant löper extra stor risk om de utsätts för skadliga partiklar under lång tid.

Patienter med SLE har ofta mycket inflammation i kroppen. Nu visar en studie att "snabbsänkeproteinet" CRP kan ha en positiv effekt på sjukdomen genom att dämpa ett överaktivt signalämne som driver på inflammationen.

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

När coronaviruset spreds på äldreboenden under 2020 hade personer med demens störst risk att drabbas. Den förhöjda risken gällde både att insjukna och att dö med covid-19.

Det är både svårt och tidsödande att ta högupplösta bilder på celler som rör sig. Forskare har därför utvecklat en metod för datadriven mikroskopi, som snabbt hittar rätt plats för att studera infektioner eller cancerceller.