Vaccin

Vaccineringen mot covid-19 är i full gång – men vad vet vi egentligen om det som sprutas in i armen? Och hur hade världen sett ut om inte vaccin fanns? Här har vi samlat artiklar om coronavaccin.

Drygt en fjärdedel ovaccinerade unga vuxna hade antikroppar, visar en kartläggning av immunitet mot covid-19. Unga som varit sjuka i covid-19 hade däremot färre så kallade minnesceller i immunförsvaret än äldre som genomgått infektion. Nu fortsätter forskare att studera långtidssymtom...

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin.

De som fick första sprutan med Astra Zenecas vaccin och ett mRNA-vaccin i spruta nummer två löpte mindre risk att bli sjuka i covid-19, än de som fick bägge doserna av Astra Zenecas vaccin, visar en studie från Umeå universitet. 

Personer som inte var immuna mot covid-19 löpte klart lägre risk både att smittas och att bli allvarligt sjuka om deras familjemedlemmar vaccinerat sig. Det visar en studie vid Umeå universitet.

Pengar kan öka människors vilja att vaccinera sig. Forskarna bakom studien menar att det kan vara en kostnadseffektiv lösning. – Det är rimligt att förmoda att det blir en lägre kostnad för samhället, säger forskaren Pol Campos-Mercade.

Äldre och viss vårdpersonal bör få en tredje dos vaccin mot covid-19. Det anser Vetenskapsakademins expertgrupp. Även ungdomar mellan 12 och 15 år bör vaccineras om smittspridningen av coronaviruset ökar.

Covid-19 -vaccinerna var ett undantag, i vanliga fall tar det mer än tio år att få fram ett nytt vaccin. EU och läkemedelsindustrin storsatsar nu på att snabba på framtagningen även av andra nya vaccin - bland annat mot sexuellt överförbara sjukdomar. 

Immunterapi kan ha effekt på diabetes typ 1 hos personer med en särskild gentyp. Injektioner med protein kan hjälpa dem att behålla viss insulinproduktion.

Utan vaccin skulle social distans, hemkarantän och munskydd vara det enda att ta till när en smitta som coronapandemin slår till. Att leva livet fullt ut och tillgodose våra behov av sociala kontakter och närhet skulle bli omöjligt. 

Vaccinerna mot covid-19 har tagits fram på samma sätt som andra vacciner, men på rekordtid. Finns det några risker med det? Och hur testas de egentligen för att bli godkända för människor?

Ju mer religiöst ett samhälle är desto större förtroende har befolkningen till vacciner, visar en studie av 147 länder. En förklaring till varför vaccinmotståndet varierar så kraftigt mellan länder, menar forskarna.

Vissa av vaccinerna mot covid-19 tar sig in i cellerna med hjälp av ett annat protein och en annan väg än man tidigare hade trott. Detta kan förklara varför vissa av de så kallade vektorbaserade vacciner kan vara bättre än andra, menar forskarna bakom upptäckten.

Ett nyutvecklat covid-19-vaccin från en så kallad dna-vaccinplattform har visat sig effektivt i möss. – Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan fungera synergistiskt i vaccinationsprogram, uppger forskarna vid Karolinska institutet.

Att vaccinera barn mot vattkoppor skulle spara pengar, men däremot inte att erbjuda alla 65-åringar vaccination mot bältros. Det är exempel på resultat i en avhandling vid Göteborgs universitet som studerat kostnadseffektivitet av vaccinationer i de nationella vaccinationsprogrammen.

När vaccinationerna mot covid-19 startat, och slutet på pandemin känns närmare, riskerar vi att slarva med åtgärder som social distansering. En enkätstudie visar att information om vaccinerna paradoxalt nog kan accelerera spridningen av viruset.