Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Autoimmuna sjukdomar" i kronologisk ordning.
Patienter med svåra tarmsjukdomar har stora förändringar i bakteriefloran. Jonas Halfvarson, forskare i medicin vid Örebro universitet, konstaterar att den varierar från att vara hälsosam till att vissa goda bakterier nästan försvinner helt.
Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som orsakas av inflammation i hjärnan och ryggmärgen. Tecken på sjukdomen kan upptäckas vid undersökning med magnetkamera (MR). Metoden funkar eftersom hjärnan förändras mer hos patienter med MS än friska hjärnor vid naturligt åldrande, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
Forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet har hittat ett genetiskt arvsanlag som är starkt kopplat till den autoimmuna Addisons sjukdom.
Forskning visar att Crohns sjukdom uppkommer på grund av att kroppens immunförsvar angriper bakterier i tarmens insida. Sjukdomen orsakar ofta ett kroniskt lidande, behov av kirurgi och försämrad livskvalitet hos den drabbade. Yaroslava Zhulina vid Region Örebro län visar i sin avhandling att förekomsten av sjukdomen ökar samtidigt som behovet av kirurgi minskar.
Cirkulerande antikroppar skvallrar om hur immunsystemet beter sig och kan utnyttjas för att förstå och diagnosticera autoimmuna sjukdomar. Forskare vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet visar i ett internationellt samarbete hur ny teknik, proteome arrays, framgångsrikt kan användas för att karaktärisera autoimmuna sjukdomar och identifiera nya diagnostiska markörer. Fynden publiceras nu i tidskriften Scientific Reports.
När ledgångsreumatism upptäcks hos en patient har den redan funnits i kroppen i flera år. Kanske går det snart att upptäcka sjukdomen innan den brutit ut. Forskare i Uppsala har undersökt hur sjukdomen ser ut långt innan patienten får symptom.
Ny forskning från Karolinska Institutet visar att rökning inte bara ökar risken att insjukna i multipel skleros (MS), utan att fortsatt rökning efter en diagnos också bidrar till att sjukdomen utvecklas mer aggressivt. Resultaten presenteras i vetenskapstidskriften ’JAMA Neurology’.
De flesta som har den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS, kan arbeta och studera, förutsatt att de får tidig och effektiv läkemedelsbehandling, samt möjlighet till anpassade arbetsuppgifter. Det visar Anne Wickström i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet, den 3 juni.
Handikapp och funktionsnedsättning hos patienter med multipel skleros (MS) kan reverseras med blodstamcellstransplantation. Det visar forskare från Uppsala universitet som i samarbete med Northwestern University i Chicago beskriver långtidseffekter av blodstamcellstransplantation för MS i en ny studie.
HPV-vaccination ökar inte risken för multipel skleros, enligt en stor svensk-dansk registerstudie som gjorts av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA, the Journal of the American Medical Association.
Medicinsk forskning spänner över ett brett område, vilket visas av fyra avhandlingar från Lunds universitet. De handlar i tur och ordning om kopplingen mellan äldre människors läkemedel och deras risk för att falla, om föroreningar i inomhusluft, om hälsoekonomi vid reumatoid artrit och om sambandet mellan glutenintolerans och typ 1-diabetes hos barn.
Forskare vid Lunds universitet publicerar nya forskningsrön kring tarmbarriärens roll vid den autoimmuna sjukdomen multipel skleros, MS.
Identifiering av ett nytt protein i lungorna ger nya möjligheter att tidigt diagnosticera den allvarliga lungsjukdomen interstitiell lungfibros. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science Translational Medicine, kan även ge ny kunskap om orsaken till vanliga sjukdomar som astma och kronisk bronkit.
Akut och kronisk ITP har olika molekylära orsaker, visar en ny studie genomförd vid Sahlgrenska akademin. Forskarna drar slutsatsen att det rör sig om två olika former av blodsjukdomen. Fyndet kan leda till ett nytt blodtest som snabbt kan visa vilken form av ITP en patient har.
En ny studie visar att samtliga undersökta barn med Crohns sjukdom hade ett vanligt förekommande virus – enterovirus – i tarmen. Detta samband har inte tidigare påvisats för denna kroniska inflammatoriska tarmsjukdom. Resultaten publiceras idag i det senaste numret av den internationella tidskriften Clinical and Translational Gastroenterology.
Behovet av en större förståelse av autoimmuna sjukdomar som exempelvis multipel skleros är stor. Det är därför som forskare från KTH forskat om proteiner kopplade till just multipel skleros. Forskarna har identifierat en grupp proteiner som kan visa sig spela en avgörande roll för hur allvarlig multipel skleros-diagnosen blir för patienten och hur snabbt sjukdomen utvecklar sig.
Halten av D-vitamin i blodet, mätt många år före sjukdomsdebuten, har ett samband med risken för multipel skleros (MS), skriver Jonatan Salzer i sin avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 1 mars.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har upptäckt 17 genetiska förändringar hos patienter som har den allvarliga blodsjukdomen ITP. Rönen innebär ett steg närmare svaret på hur sjukdomen uppstår.
I en avhandling vid Örebro universitet visar Anders Gustavsson att ballongvidgning i många fall kan ersätta operation vid Crohns sjukdom, en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Han har också visat att rökare löper avsevärt större risk att tvingas till ny behandling eller operation.
Höga nivåer av D-vitamin i blodet kan skydda gravida kvinnor mot multipel skleros (MS), skriver forskaren Jonatan Salzer vid Umeå universitet i en ledande neurovetenskaplig tidskrift.
