Tema

Välfärden legitimerar de höga skatterna

Svenskar betalar gärna skatt, trots att den är hög. En förklaring har sagts vara hur medier beskriver skatterna och det har nu medievetaren Dino Viscovi undersökt. I sin slutrapport till Riksbankens Jubileumsfond om projektet Skatter, medier, medborgare: hur skatter blir nyheter och allmän opinion kan han visa att skatter debatteras ofta, men att skatterna i sig sällan ifrågasätts.

Samhälle & kultur

80 miljoner utlyses till forskning om samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning

Trots enigheten kring vikten av kunskap i dagens samhälle saknas tillräckliga, oberoende och systematiska insikter i hur kunskap och inte minst världsledande forskning kommer till stånd. Därför skapar Riksbankens Jubileumsfond, Forte, Formas och Vetenskapsrådet ett forskningsprogram om den långsiktiga kunskapsförsörjningen. 80 miljoner kronor utlyses.

Samhälle & kultur

Sametinget utan makt

Statsvetaren Ulf Mörkenstam konstaterar i sin nyligen avslutade studie om Sametinget att deras inflytande och makt är begränsad. Det samiska folkets rätt till självbestämmande tas helt enkelt inte tillvara. Anledningen är att tinget i första hand är organiserat som en myndighet, och därmed har begränsad autonomi. I Norge har Sametinget mer makt och representerar i första hand det samiska folket.

Samhälle & kultur

Planera för forskning om forskning

Trots att forskning i dag omhuldas av alla, råder en påtaglig brist på systematisk kunskap om forskning. Det vill Riksbankens Jubileumsfond ändra på. RJ har därför tillsammans med andra finansiärer tagit initiativ till en satsning på forskning om samhällets kunskapsförsörjning. För att underlätta planeringen utlyser RJ i ett första steg planeringsanslag med deadline 21 oktober.

Samhälle & kultur

Konkurrensutsättningar, marknadsanpassningar och vinster i vården

Varje dag berättar medierna om konkurrensutsättningar och marknadsanpassningar. Men hur styrs, regleras och organiseras en marknad? Vilka problem har följt av privatiseringarna och avregleringarna? Om detta skriver ett antal forskare i ett försök att göra marknaderna omkring oss lite lättare att förstå. Alla dessa marknader är den sjunde årsboken från Riksbankens Jubileumsfond.

Samhälle & kultur

Mmm, precis – viktigare än du tror

Hummandet och andra småljud är viktiga komponenter för att ett samtal ska fungera och för att man ska förstå att den man pratar med har förstått, visar Mattias Heldner. Han är professor i fonetik och har nyligen slutrapporterat sitt projekt Samtalets prosodi till Riksbankens Jubileumsfond. Målet har varit att förstå mer om hur prosodi, det vill säga talets rytm och melodi, används i samtal.

Samhälle & kultur

Hur läker samhällen efter stor konflikt?

För 20 år sedan pågick två av vår tids största katastrofer: folkmordet i Rwanda och kriget i Bosnien- Hercegovina. I båda fallen bekämpade och dödade landsmän varandra, människor boende i samma by, i samma stad, samma kvarter. Hur läker samhällen ihop efter sådana tragedier? Hur förhåller sig människor till att mannen de köper bröd av kanske är den som nyligen våldtog och mördade deras anhöriga?

Samhälle & kultur

Lukt och smak banade väg för vetenskapliga genombrott

Idéhistorikern Anders Lundgren tittade närmare på den vetenskapliga revolutionen under 1700-talet och upptäckte att näsan och smaken, liksom andra kvalitativa undersökningar spelade en större roll än man tidigare trott för vetenskapens revolution. Långt in på 1900-talet har de kvalitativa delarna av det vetenskapliga arbetet varit en essentiell del av kemins utveckling.

Samhälle & kultur

Stor satsning på humaniora och samhällsvetenskap

Riksbankens Jubileumsfond har beslutat att öka satsningarna på svensk humaniora och samhällsvetenskap under 2014. De goda finanserna ska avspegla sig i satsningarna på framstående svensk forskning. Totalt omfattar budgeten 556 miljoner kronor, vilket är en avsevärd ökning. En av många insatser är en särskild jubileumssatsning om 100 miljoner kronor.

Samhälle & kultur

Politiken räddade språket

Sydsamiskan lever vidare mot alla odds, tack vare den nya minoritetspolitiken. Det går att få språk som nästan slutat talas att vitaliseras. Det är sydsamiskan ett exempel på: allt fler unga använder i dag språket. 2000-talets nya minoritetspolitik är förklaringen till vitaliseringen, visar språkvetarenLeena Huss i en nyligen avslutad studie finansierad av Riksbankens Jubileumsfond.

Samhälle & kultur

Vi finns där du är @forskningsnyhet