Tema

Nobelfesten styr vår bild av forskaren

Festernas fest brukar den kallas, Nobelbanketten som äger rum 10 december varje år. Där samlas världens intellektuella elit och en hel del andra. Men vad är det egentligen som äger rum? Och vad har drottningens klänningar med vetenskap att göra?

Hillevi Ganetz är medieforskare och har i åratal suttit bänkad framför nobelbanketten. Det har lett till studien ”The science celebrity”, Vetenskapskändisen. Men att vara kändis är inte okomplicerat för en forskare. Det kan ses som en degradering i vetenskapliga sammanhang. 

– Forskare vill stå över kändisskap men behöver samtidigt synas för att få forskningsanslag. Detta skapar ett ömsesidigt beroende mellan media och forskning. Det är så världen ser ut, säger Hillevi Ganetz.

Från början var nobelbanketten en privat middag med 113 deltagare, samtliga män, och den hölls oftast på Grand Hotels spegelsal. Ända långt in på 1980-talet var festen oregisserad och talen kunde hålla på närmast obegränsat länge. Hillevi Ganetz som sett och avlyssnat över 80 timmar nobelbankett, från 1959 och framåt,  har noterat hur middagsgästerna pratade och suckade i bakgrunden medan talaren orerade. 

Talen som poplåtar
Numera är hela galan strikt regisserad för att passa tvmediet. Talen är begränsade i antal och ska helst inte vara längre än än en poplåt; tre till fem minuter. Hillevi Ganetz ser tydliga paralleller med Oscarsgalan med kameraåkningarna utmed kvinnornas klänningar, kändisfokuseringen och något år presenterades hela banketten med orden ”Välkommen till Snillenas Oscarsgala!”.

Förändringen startade under 80-talet och kulminerade 1991 då Nobelpriset firade 90 år. Det året hölls prisutdelningen i Globen, vanligtvis en arena för popkonserter och ishockeymatcher. Det höjdes en del ögonbryn inom akademierna men Nobelstiftelsens vd Stig Ramel hade bedrivit ett långsiktigt arbete att lysa upp festen. Man lät designa en ny servis, man skapade överraskningsmoment genom att hålla menyn hemlig in i det sista. Resultatet blev en fest som gjorde sig bättre i tv än på plats. I Ganetz studie berättar Stig Ramel om hur han vid festligheterna blev sittande i fyra timmar med en kamera från ett japanskt teveteam tätt inpå ansiktet. Inte hans mest angenäma stund, ”men det blev väldigt bra i tv”. 

Bilden av Geniet
Kommentatorerna diskuterar gärna mat och kvinnornas klädstilar. Men det verkliga intresset riktas mot Vetenskapsmannen, Geniet, Den ensamme hjälten. Det faktum att det oftast är hundratals, ibland tusentals personer bakom ett Nobelpris nämns sällan. Tvärtom brukar tvfolk sucka när pristagarna själva räknar upp namn på dem som de är tack skyldiga. Att rabbla namn blir tråkigt i tv. Hillevi Ganetz gissar att fokuseringen på det manliga geniet i Nobelsammanhang har lett till att Nobelpristagare hamnat högst på önskelistan hos en amerikansk spermabank, samt att tre nobelpristagare faktiskt tjänstgjort som spermadonatorer. 

– När kvinnor får priset betraktas det närmast som en anomali. För att kunna handskas med dem måste tevekommentatorerna fösa in dem i igenkännbara kategorier som Den goda mamma alternativt Lite tokig tant, säger Hillevi Ganetz.

Inte beroende av tv
Men behöver Nobelstiftelsen göra livesänd tv av sitt pris? Det står inget i stadgarna om detta. Prissumman är beroende av placeringar på börsen, inte av synlighet i media. Nobelpriset skulle kunna delas ut år efter år utan en enda tidningsnotis. Snarare är det så att Nobelstiftelsen tagit på sig uppgiften att göra priset känt och därmed, enligt Ganetz, formulera ett argument för forskningens betydelse i stort.

– Utan galan tror jag inte att Nobelpriset hade haft den lyster det har i världen. Stig Ramel och Nobelstiftelsen begrep detta och deras förvandlingsarbete har varit lyckosamt, säger Hillevi Ganetz. 

Hillevi Ganetz ska fortsätta skriva om Nobelfesten, närmast i en artikel med arbetsnamnet ”Drottningens kropp”, som handlar om fokuseringen på drottningen. 

– Det finns så få kvinnliga pristagare. Däremot är drottningens roll i nobelbanketten ytterst framträdande. Hon får mer tvtid än andra. Det är fascinerande – vad har detta med vetenskap att göra? Drottningen blir ett ideal för kvinnlighet, till skillnad från de tokiga vetenskapskvinnorna, säger Hillevi Ganetz.

Text: Thomas Heldmark

Artikeln är ursprungligen publicerad på Riksbankens Jubileumsfond.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Nobelfesten styr vår bild av forskaren

 lästid ~ 3 min