Det finns en stor geografisk spridning av den organiserade brottsligheten i Sverige, konstateras i en ny rapport. Och den ekonomiska kriminaliteten med bedrägerier och bidragsfusk har ökat mycket på några årtionden.
Pandemin gav unga vuxna en välbehövlig paus. Det kan vara en av förklaringarna till att unga vuxnas psykiska hälsa – enligt en studie från Institutet för framtidsstudier – inte påverkades till det sämre i början av pandemin.
Ju mer religiöst ett samhälle är desto större förtroende har befolkningen till vacciner, visar en studie av 147 länder. En förklaring till varför vaccinmotståndet varierar så kraftigt mellan länder, menar forskarna.
Fler personer än förväntat dog under 2020. Störst var överdödligheten bland äldre. Samtidigt sjönk medellivslängden med mellan ett halvår och ett år, enligt en ny rapport.
Politiker som roterat mellan politik och PR förändrar sina värderingar i grunden, enligt en intervjustudie av 25 politiker.
– De socialiseras in i marknadens logik, säger Anna Tyllström, forskare vid Institutet för framtidsstudier.
Bilmodeller, flicknamnstrender, brottslighet, popmusik – och demokrati. En ny metod för att mäta förändringshastighet kan används för att avslöja olika ”revolutioner”, tack vare statistik från långa tidsserier av olika data.
Hur kommer det sig att dagens konservativa är mer liberala i många värderingsfrågor än gårdagens liberaler? Varför har opinionen i stora delar av världen svängt snabbt till förmån för homosexuellas rättigheter men stått stilla på andra områden som aborträtt?
Ett svenskt forskarteam besvarar brännande frågor om opinionsförändringar i moralfrågor.
Våldet minskar och vi bryr oss allt mer om vår egen och andras hygien. Utvecklingen har pågått i flera hundra år, men ingen har hittills kunnat förklara varför. Ny forskning visar att svaret kan ligga i vår psykologi, och i benägenheten att straffa beteenden som upplevs som hotfulla.
Det lönar sig att byta jobb – framförallt om du är man. Kvinnor tjänar inte lika mycket på att byta jobb som män, visar en ny rapport från IFAU.
De privata arbetsförmedlingar som skulle ge arbetslösa mer individuellt anpassade tjänster och kortad arbetslöshetstid visar sig visa sämre resultat än Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Det visar en ny forskningsrapport från Institutet för Framtidsstudier.
Det är inte kvaliteten på föreställningen som styr mängden applåder den får, utan vår rädsla för att göra fel. Det säger resultaten av en studie gjord av forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Beteendet är ett resultat av så kallad social smitta och resultaten kan användas för att studera och förutse en hel rad andra gruppbeteenden, bland annat upplopp och trender på Twitter.
Fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige är historiskt låg och extremt låg i ett internationellt perspektiv. Men skillnaderna i inkomst mellan barnfamiljer har ökat kraftigt sedan 2006 och fattigdomen koncentreras allt mer till barn vars föräldrar inte förvärvsarbetar. Det konstaterar två forskare vid Institutet för Framtidsstudier i en rapport där också barn själva får komma till tals.
Jobb pekas idag ut som den kanske viktigaste vägen till integration och med framtida folkvandringar i sikte är just detta en betydelsefull framtidsfråga. I sista numret av Framtider, utgiven av Institutet för Framtidsstudier, tittar en rad forskare närmare på hur integrationen i arbetslivet egentligen fungerar.
Humanistiska kunskaper används dagligen i centrala delar av samhällslivet och behovet kommer inte att minska om vi ser till vår tids utmaningar och stora frågor. Humanisterna är många, deras antal är t ex. betydligt större än läkarnas och fyra gånger fler än socionomerna, men bilden av humanisterna är splittrad och som gemensam röst i samhället gör de sig sällan hörda.
De nordiska länderna är framgångsrika i att bekämpa fattigdom bland traditionella riskgrupper som äldre och barnfamiljer. Men ny forskning från Institutet för framtidsstudier visar att i de nordiska länderna är risken för fattigdom bland unga vuxna och invandrare högre än i många andra länder. Försteget i fattigdomsbekämpning i de nordiska länderna tycks inte gälla för de nya riskgrupperna.
Vad gör musiken med oss och vad gör vi med den? Detta nummer av tidskriften Framtider tar upp frågor om den nya tekniken som gör musiken mer tillgänglig, vi lyfter frågor om könsroller i musikbranschen och hur vi kategoriserar musikstilar och dess lyssnare i kön, ålder och sociala klasser. Vi funderar också på musikens och teknikens cykler: är ”singeln” tillbaka?
I en ny rapport studeras konsekvenser av skattereduktioner (RUT-avdraget) för hushållstjänstesektorn med hjälp av en landsomfattande enkätundersökning. Möjligheten att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter en ”svart” (informell) marknad är den bärande idén och de genomgående resultaten i rapporten.
Under de senaste hundra åren har betydelsen av goda familjeförhållanden och gott föräldraskap betonats allt mer i debatt och politik. Men vad utgör ett gott föräldraskap, och hur skapas goda mödrar och fäder? I denna antologi visas att svaret på dessa frågor förändrats under det senaste seklet.
De Nordiska länderna har många likheter, inte minst när det gäller välfärdsstatens och arbetsmarknadens institutioner. Däremot skiljer de sig tydligt i organisation av yrkesutbildningen på gymnasienivå.
En ny forskningsrapport visar på tydliga kopplingar mellan den svarta och den vita sektorn i hushållstjänstsektorn. Författaren Anna Gavanas visar att de lever i symbios och att detta förhållande inte har förändrats på grund av RUT-avdragets införande.
