Forskning om sociala medier

Vad som är korrekt svenska väcker stort engagemang, inte minst bland språkpoliser som gärna påpekar fel på sociala medier. – De verkar finnas i alla åldersgrupper och särskrivningar är det de ogillar allra mest, säger Anna Heuman vid...

Går det att göra en klassresa med hjälp av högre utbildning? En forskare har följt Facebookgrupper med förskollärar-, statsvetar- och konst- och designstudenter, och konstaterar att grupperna kan bidra till social och kulturell ”inlåsning”.

Radikalhögern har varit speciellt framgångsrik i att mobilisera väljare på nätet. Framför allt sker det genom till synes vardagligt innehåll, skapat av vanliga användare, på populära sociala medieplattformar och i onlineforum.

Kan jag lita på att den film jag just sett från Ukraina är sann? Rysslands krig har återigen riktat ljuset mot vikten av källkritik, inte minst för alla som använder sociala medier.

I en krissituation kan enorma mängder information spridas som en löpeld på sociala plattformar. Men när nya och gamla uppgifter blandas i våra flöden kan stor osäkerhet och oro uppstå. Det visar en studie om sociala medier under ett falskt terrorlarm i London...

Rysslands invasion av Ukraina har kunnat följas nästan minut för minut via sociala medier och nyhetskanaler. Är det första gången vi ser ett hybridkrig i Europa där information och digitala plattformar blivit naturliga vapen?

Ofrivillig barnlöshet kan orsaka lidande för de drabbade. Forskning visar att sociala medier kan vara ett stort stöd.

Kan en programvara göra Facebook lättare att använda för den som är äldre och kanske har förlorat kognitiva och fysiska förmågor? Det hoppas forskare vid Göteborgs universitet.

”Covid, schmovid, jag klarar det här!” Att använda så kallade schm-reduplikationer kan lätta upp stämningen och visa att vi klarar av att hantera saker och ting. Det visar en ny studie om lekfullt rimmande under coronapandemin.

Schablonbilden av en feminist som en humorlös "glädjedödare" utmanas. I själva verket använder feminister humorn som ett verktyg i kampen mot sexism och trakasserier i sociala medier, visar forskning.

Växande politisk polarisering sägs bero på internet och en dramatiskt ökad tillgång av informationskällor. Men medieforskaren Peter M. Dahlgren ser få tecken på att det nya medielandskapet är boven i dramat. Tvärtom visar hans forskning att...

När samhällen helt stänger ned som svar på coronapandemin tillbringar många all sin tid hemma. IS som redan tidigare hade en stark närvaro på nätet drar nytta av detta i sin rekrytering, enligt en kartläggning vid Malmö universitet.

Ökad risk för hatstormar mot journalister kan påverka yttrandefrihet och demokrati. I ett nytt projekt ska forskarna bland annat analysera vad som skrivs om 2 000 journalister på Twitter. Att självcensur förekommer visar den inledande kunskapssammanställning som...

Ester Pollack, professor i journalistik vid Stockholms universitet, kom förra året ut med boken ”Källkritik! Journalistik i lögnens tid”. Här tipsar hon om hur du kan navigera i störtfloden av information under coronapandemin.

Hur får man folk att följa regeringens rekommendationer och råd i corona-tider? Använd influencernas enorma genomslag, anser forskaren Jonas Colliander, Handelshögskolan i Stockholm.

Trygga digitala miljöer har stor betydelse för HBTQ-personer. Genom att använda tillgängliga funktioner och laborera med sekretessinställningar skapas en sorts ”platsbyggda” garderober, enligt en avhandling som sätter fokus på queera digitala...