Östersjön

Östersjölaxen trivs bäst på vissa ställen i havet – beroende på vilken älv den härstammar i från. Även kroppsstorleken spelar roll för val av plats, enligt forskning från SLU. Upptäckten är viktig för att bättre planera laxfisket.

Förändring av en enda aminosyra i ett visst protein har spelat en viktig roll för hur strömmingen anpassat sig till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring finns hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten.

Sillgrisslor får svårare att överleva om dagens förvaltning av Östersjön lyckas med målen att minska övergödningen och återuppbygga torskbeståndet. Östersjön kan inte ge oss allt. Därför behöver vi diskutera prioriteringar, menar forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Synen på musselodling som miljöåtgärd i Östersjön skiljer sig bland forskare. Men enligt en ny studie är musselodling en kostnadseffektiv metod för att minska övergödningen i Östersjön.

Östersjöns främsta rovdjur högst upp i näringsväven blir allt magrare. En ny studie visar att den försämrade hälsan hos gråsäl och torsk hänger samman med förändringar hos de bottenlevande kräftdjuren ishavsgråsugga och vitmärla, som många fiskar äter. Bakom detta ligger...

Det finns mycket storspigg i de svenska delarna av Östersjöns utsjö, visar en kartläggning. Så mycket att det finns anledning att bevaka den lilla fiskens roll i  ekosystemet, menar forskare vid SLU.

Genom att äta upp gäddyngel i stora mängder verkar det som att storspiggen försvårar för de mycket små gäddbestånden att växa till sig i Östersjön.

Östersjöfisk innehåller så höga halter av dioxin att det borde vara förbjudet att äta, enligt EU. SLU-forskaren Karin Wiberg har kartlagt var det giftiga ämnet kommer ifrån. Nu är frågan hur halterna bäst ska minskas.

Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det är exempel på arter som har kommit till Östersjön på grund av mänsklig verksamhet och som sprider sig kraftigt. Då kallas de...

Citalopram är inget för en spigg. Abborrar blir dumdristiga av ångestdämpare. Svenskar äter mer än 1000 olika aktiva substanser från omkring 7600 läkemedel, teknik testas nu för att hindra resterna att nå ut i hav och sjö.

Nu har algblomningen tagit fart i Östersjön. Så fort det blir badväder är det algblomningsväder och många möts i sommar av en brungrön sörja i viken. Det är inte bara tråkigt för badsugna, det kan också vara farligt eftersom vissa alger producerar giftiga ämnen. Men enligt forskarna...

Sommaren runt Östersjön är het ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Innanhavet längs Sveriges gränser håller på att bli en central spelplats i en global maktkamp och upprustningen oroar många, men enligt försvarsforskare finns det sätt att bryta den negativa spiralen.

Om några decennier kommer det att finnas mer plast än fisk i haven om nedskräpningen fortsätter i samma takt som hittills. Det finns alltså goda skäl att stoppa plastskräpet, innan det hamnar i Östersjön. Om detta är de flesta eniga.

För några år sedan var den på gränsen till utfiskad, nu är beståndet större än någonsin. Tack vare den globala uppvärmningen och förbättrad förvaltning frodas torsken i Barents hav som aldrig förr. Värre är läget för den svenska torsken.

Övergödningen miljögifterna och överfisket fortsätter drabba Östersjön. Vårt unika innanhav är hårt trängt av behoven från jordbruk, sjöfart och industri. Allt fler pratar nu om så kallad blå tillväxt - att se Östersjöns ekonomiska potential i ett annat mer hållbart ljus.