Arkeologi

Yannis Pararas behandlar i sin avhandling hur gudsdyrkan utövades på Cypern under sen bronsålder. Han kan konstatera att blodsoffer av djur redan under denna tid intog en central plats i kultutövandet. Det visar sig att tempel och andra kultbyggnader anpassades efter denna del av kultutövandet...

Forskning.se:s sommarlänkar Här har vi samlat tips om nyttiga, lärorika och roliga alternativ till sommaraktiviteter utanför badstrand och hängmattan. Badvatten Hur mäter man badvatten? Hur värms sjöar upp? Vad betyder pålandsvinden? Detta och mycket mer kring badande och sjöar kan du...

En art av ett utdött rovdjur från Östafrika har nu studerats, namngivits och placerats i ett evolutionärt sammanhang. Rovdjuret som till storleken påminner om en liten tamkatt levde för cirka 14 miljoner år sedan. Reihaneh Dehghani beskriver djuret i en ny avhandling i zoologi/paleontologi...

Under slutet av 1100-talet sökte sig alla Östersjöns äventyrare till Gotland, från baltiska pirater och långväga handelsmän till korstågsriddare. I Visby erbjöds alla en hamnplats, så länge de respekterade gotlänningarnas hamnfred – Pax porta – och använde de gotländska mynten,...

Genom att använda sig av DNA och stabila isotopa analyser på skelettmaterial från det förhistoriska Sverige framträder tydliga genetiska skillnader mellan de två vi den tiden dominerande kulturgrupperna. Det framkommer i en doktorsavhandling av Anna Linderholm vid Arkeologiska...

Tvåhundratalet var en turbulent tid i det romerska riket. Kejsarna avlöste varandra, och porträttbilderna på mynten blev ett viktigt sätt för de nya regenterna att sprida sin propaganda. Hur detta gick till, och hur man utgående från myntpräglingen kan se det post-romerska Europa börja...

När och hur Amerika befolkades har varit en utdragen vetenskaplig debatt. Med hjälp av DNA-analys av 14 500 år gammal avföring har nu Uppsalaforskare i samarbete med kolleger från bland annat Köpenhamns universitet kunnat bevisa att det fanns indianer i Amerika tidigare än vad man länge har...

Det finns över 10. 000 skeppsbilder i Bohuslän och enligt Johan Ling vittnar dessa om en konkret strävan mot den maritima sfären under bronsåldern. Under större delen av 1900-talet har man emellertid ansett att hällristningarna gjorts vid åkermarken i Bohuslän som ett led i en...

Vikingakvinnorna i Birka klädde sig betydligt mer utmanande än vi hittills har trott. När Mälardalen kristnades förändrades kvinnoklädseln, möjligen som följd av att den inte gillades av kyrkan. Det tror arkeologen Annika Larsson, som utgående från sin forskning vid Uppsala universitet...

Vid arkeologiska utgrävningar av järnålderns boplatser och gravar, påträffas ibland bröd i form av brända klumpar. Resterna berättar om dåtidens matkultur men säger även en del om de samhällsförändringar som ägde rum under perioden. I en ny avhandling vid Stockholms universitet...

Med hjälp av pollen som lagrats i mossar och sjösediment, har forskare under lång tid arbetat för att kunna rekonstruera historiska och förhistoriska landskap så precist som möjligt. Den metodologiska utvecklingen har nu nått en punkt då det går att använda fossila pollen till att...

Bilden av samers jojkande har vanligtvis handlat om de musikaliska aspekterna. En doktorsavhandling från Umeå universitet visar att jojken har en mycket djupare betydelse än så. En jojk börjar långt innan sången börjar och kan sluta långt efter.

I Kareby socken i södra Bohuslän ligger Faxehögen. Här begravdes en kvinna någon gång under den äldre bronsåldern (1800-1100 f Kr). Med sig i graven hade hon stora vackra bronssmycken och en bronsdolk (vilket var ovanligt i kvinnors gravar) och hennes grav är det rikaste fyndet från...

I dag inleds ytterligare en etapp inom det internationella forskningsprogrammet som har sin bas i Kinnvika på Nordaustlandet på Svalbard. De första rekognosceringsturerna till området gjordes redan 2005, och sedan vårvintern 2007 har forskare arbetat vid Kinnvika. Nu är det alltså dags för...

Fjorton kvinnliga forskare, varav elva filosofie doktorer och tre doktorander, vid Stockholms universitet får stipendier ur Anna Ahlströms och Ellen Terserus Stiftelse.

Hur användes klädedräkten och de tillhörande smyckena för att signalera tillhörighet under äldre bronsåldern i Sydskandinavien och Norra Tyskland? Vad kan vi utläsa om genus-, ålders-, och gruppidentitet utifrån gravmaterialet? Dessa frågor behandlas i en ny avhandling av Sophie...